Frid råder över omsorgen

Vårdfastigheter har olika former för olika behov och hur lyckad formen blir beror på hur mycket alla har fått vara med och sagt sitt redan från första penseldraget. För Hoivatilats vd Maria Frid handlar vårdfastigheternas tillblivande och existens om att alla, beställare, hyresgäster och byggare, ska vara delaktiga från start till inflytt. – Alla som är involverade måste ha samma mål.
Frid råder över omsorgen
Maria Frid, vd Hoivatilat Sverige. Bild: Hoivatilat

Hoivatilat har befunnit sig i en tillväxtkurva nästan ända sedan starten i finländska Uleåborg 2008. Man har till exempel utökat sin portfölj med LSS-boenden det senaste året. På Stora Samhällsfastighetsdagen stod Maria Frid, som är vd Hoivatilat Sverige, på scenen och berättade om, bland annat, bolagets tillväxtplaner.

– Det beror naturligtvis på marknaden. Vi är ju en del av en stor europeisk spelare, en belgisk koncern. Vi behöver kunna genomföra långsiktigt hållbara projekt, men i övrigt så finns det inget tak på vår tillväxtresa, säger Maria Frid.

Hoivatilat planerar, utvecklar, bygger och är långsiktiga ägare till samhällsfastigheter avsedda för förskola, skola, vård och omsorg. Det kan handla om LSS-boenden för folk med särskilda behov eller hem för dem som blivit lite till åren komna.

– Vi kommer att fortsätta jobba med LSS-boenden, skolor och förskolor och vi tycker det är jättespännande äldreboenden. De utgör största delen av vår koncernportfölj.

Investeringsviljan och finansieringsmiljön har varit ansträngd för många inom segmentet, men just Hoivatilat sitter i en ganska gynnsam sits vad gäller finansieringen.

– Vi har internfinansiering via vår koncernmoder i Belgien. Pengarna är inte gratis för oss, men tillgången behöver vi inte kämpa så mycket för.

En strömlinjeformad mall för hur vårdfastigheter ska vara finns inte, sägs det. Hur gör ni för att säkerställa att ni tillhandahåller det som folk vill ha?
– Jag tror det handlar mycket om att inte bygga åt våra hyresgäster utan att bygga i samverkan med dem. Skillnaden för mig är att man involverar hyresgästen i projektet, från tidigt skede ända fram till inflytt. Det gäller för övrigt inte enbart hyresgästen utan också beställaren, till exempel en kommun, och även de som bygger.

Alla som är involverade måste ha samma mål och kunskap om den verksamhet som ska bedrivas i byggnaden, menar Maria Frid. Där har man som fastighetsägare ett stort ansvar när det gäller att, i involveringsprocessen, ställa de frågor som faktiskt adderar värde till projektet.

– Man behöver inte ställa alla frågor till alla utan ha en ganska genomtänkt linje kring vilka frågor som är värdeskapande, hur förankrar vi, hur får vi den här produkten att uppfylla de krav och önskemål som finns den dag man faktiskt flyttar in?

Det måste också göras en avvägning mellan flexibilitet och kostnad, enligt Maria frid. Ibland byggs det efter vad som känns som alla krav och behov. Behoven i ett LSS-boenden skiljer sig väldigt mycket åt inom den målgruppen, beroende på vem som flyttar in.

– Det handlar om att göra kloka förberedelser och se om det är så att målgruppen kanske inte initialt behöver allting. Vissa beställare har kravlistor som faktiskt är lite för långa.

Med en alltmer åldrande befolkning och ett behov av äldreboendeplatser som ökar och kommer att öka inom snar framtid, vad behöver politiken göra för att öka på takten av byggande?
– Kommunal planering tillsammans med oss privata. Hyra OCH äga, inte hyra eller äga, det leder till en mer effektiv dialog.

Läs också