Från kontroversiellt till eftertraktat – så har Artscape byggt relationen med fastighetsägarna

I dagarna är grundarna till gatukonstorganisationen Artscape i Göteborg på besök. Under veckan ska nämligen den amerikanska gatukonstnären HOXXOH måla Sveriges största gatukonstverk på Lindholmen i Göteborg. Fastighetssverige mötte upp Artscapes Daniel Wakeman och Tor Hedendahl för att prata om hur deras relation till fastighetsägarna är och hur deras gatukonstfestival har vuxit över de snart tio år som den funnits.
Från kontroversiellt till eftertraktat – så har Artscape byggt relationen med fastighetsägarna
Daniel Wakeman och Tor Hedendahl är grundarna till gatukonstfestivalen Artscape. Bild: Ida Mikko

I dagarna är grundarna till gatukonstorganisationen Artscape i Göteborg på besök. Under veckan ska nämligen den amerikanska gatukonstnären HOXXOH måla Sveriges största gatukonstverk på Lindholmen i Göteborg. Fastighetssverige mötte upp Artscapes Daniel Wakeman och Tor Hedendahl för att prata om hur deras relation till fastighetsägarna är och hur deras gatukonstfestival har vuxit över de snart tio år som den funnits.

”Man vet aldrig vad som kan gå snett” säger Daniel Wakeman om anledningen till att de från Artscape är på plats under hela den vecka som konstverket på Älvstranden Utvecklings fastighet ska sprejas fram. Fastigheten Pannverkstaden, som tidigare varit i rödmålad plåt, ska förvandlas till Sveriges största gatukonstverk. En slags parkeringshall som för stunden gapar tom då studentflaken är ute på sina skolavslutningsturnéer.
– Igår kunde vi inte stänga porten när vi var klara för dagen, så fick vi börja fundera på om vi skulle köpa tält för att kunna hålla koll så ingen skulle kunna ta sig in på natten. Nu löste det sig, men det är alltid något oväntat som dyker upp som helt enkelt gör att det är lättare att vi är på plats, säger Daniel.

Annars är Artscape baserade i Malmö, där det också grundades 2014. Daniels och Tors hemstad.
– Vi, som har en bakgrund i den här konstscenen, hade sett det växa som fenomen i andra städer och länder runt om i världen, men just vid den tiden så var vi lite osäkra på hur det skulle tas emot i Sverige. Stockholm hade länge haft en nolltolerans mot klotter, men likt Göteborg så var den på väg bort. Men det var i Malmö som vi kände att det skulle gå att genomföra en gatukonstfestival, säger Tor Hedendahl.

Första festivalen blev efter mycket jobb en succé och redan då kom representanter från ett tiotal kommuner på besök. De var redan blev nyfikna på att göra något liknande, men inte vågat.
– Lite som att det vore något förbjudet. Men nästan direkt kom frågan från Göteborg om vi ville komma till dem. Det som hände 2016 och med den festivalen kanske också är ett av de verken som jag är mest stolt över – målningen vi gjorde på Kungsportsplatsen, precis i början av avenyn. Det var så häftigt att verkligen känna att det vi gjorde var så pass uppskattat att vi fick en sådan offentlig och viktig plats – och att det välkomnades med öppna armar, säger Daniel Wakeman.

I övrigt är det inte festivalerna i storstäderna som de värderar högst. Sen första festivalen har de hunnit vara i 40 kommuner, vilket har genererat 200 konstverk.
– Det tycker jag är det häftigaste, att det finns gatukonst i städer som New York, London och Paris. Och i lilla Årjäng och Munkfors. När vi hade festivalen i Värmland till exempel så breddade vi det och körde i alla kommunerna, vilket blev otroligt häftigt att se vilken stolthet och glädje det skapade hos de boende i länet, säger Daniel.
Tor Hedendahl fyller i;
– Det är ju också för att de som bor i områdena där vi var kommer förbi varje dag och ser hur verket växer fram, de kommer och talar med konstnären och får på så sätt vara med när det skapas. Man bygger en helt annan relation till det, än när fastighetsägare smäller upp en staty eller någon annan offentlig utsmyckning och sen bara lämnar. Vi är ju dessutom där och bjuder in allmänheten till att testa på och vara med i själva festivalen, så att säga, säger han.

Under tiden som intervjun sker på en intilliggande uteservering till det som kommer bli Sveriges största konstverk passerar flera av de som jobbar på det techbolagstäta Lindholmen. Flera stannar till och tar bilder på det som håller på att växa fram. Så plötsligt kommer Torgny Tennby, teknisk förvaltare på Älvstranden Utveckling som kommit för att se hur det går med verket.
– Det här är ju en del av vårt uppdrag, att göra Lindholmen till en attraktiv plats att vara på. Vi hade funderat på att riva byggnaden, men det skulle öppna upp området på ett sätt som vi inte ville. Så efter lite samtal om vad vi skulle göra med byggnaden kontaktade vi Artscape för att se om de återigen ville samarbeta med oss och göra byggnaden till något som tillförde något till platsen och visuellt till staden. Just för att man kan se den även på långt håll, säger han innan han går vidare.

När det kommer till samarbetet med fastighetsägare så är det oerhört viktigt att de delar Artscapes filosofi. Det ska finnas en omtanke för de boende och att det är vad som motiverar fastighetsägarna till att medverka till festivalen.
– På så sätt har det inte varit svårt i kontakten med fastighetsägare, de flesta delar den filosofin. Det har nog bara hänt en gång att vi tackat nej till ett uppdrag för att de kändes som att de ville få ett verk av fel anledning. Men annars så är det varje vecka som vi får in förfrågningar som vi tyvärr måste tacka nej till, men då helt enkelt för att vi har för mycket jobb redan. Det är en helt annan situation än när vi började, nu kommer de till oss i större utsträckning, även om vi fortfarande jobbar uppsökande med de fastigheter som vi tycker är intressanta, säger Daniel Wakeman.

Efter 200 konstverk så har de inte haft kontakt med en enda missnöjd fastighetsägare. Anledningarna till det är kan vara många, men skämtsamt tillägger Daniel att det inte minst beror på att väggmålningarna är bland det bästa klotterskyddet som finns.
– Sen skadar det väl inte att en väggmålning av någon anledning är betydligt billigare än att bara måla om en vägg som är i behov av det, säger han.
Samtidigt så är fastighetsägarna väldigt sällan involverade i vad själva konstverket ska föreställa eller bli.
– De litar fullt på att vi har den kunskapen i att välja konstnär till deras fastigheter. Det som fastighetsägarna brukar göra är istället att ge oss bakgrundsinformation om platsen och fastigheten. Så det är väldigt sällan ett beställningsuppdrag på det sättet, säger Tor Hedendahl.

När det kommer till vilka fastighetsägare som de samarbetar med så är det verkligen allt från stora till små.
– Bara här i Göteborg så samarbetar vi med till exempel Wallenstam och Vasakronan. Men särskilt med de mindre fastighetsägarna, som kanske bara har en fastighet så kan man bli förvånad. Vi och kommunen Tjörn ville arrangera festivalen på ön en sommar. Men det var väldigt svårt att hitta fasader som skulle passa. Om det skulle bli av så var det egentligen bara på lutfiskfabriken som det skulle gå att göra det på.
– Så vi satte oss där, med bara far och son som då ägde den 150 år gamla fastigheten, förklarade vad vi ville göra och tänkte att de inte skulle vara intresserade. Pressen var hög i och med att det inte skulle bli någon festival utan dem. Men så blev det helt tvärtom när såg de vad vi gjort tidigare och nappade på en gång, säger Tor.

Vad händer sen, när verket är klart?
–Vi har ett bra samarbete med ett färgmärke som har den kvaliteten att målningen kommer hålla i 15 år innan det blir dags för underhåll. Själva upphovsrätten behåller konstnären, men hen är också införstådd med att om fastighetsägaren väljer att ta bort den så är det deras val, säger Tor Hedendahl.

Gatukonstfestivalen har vuxit och är inte lokaliserad till enbart en kommun längre. Bara i sommar kommer de, utöver Göteborg, göra projekt i Lund och själva festivalen kommer hållas i Vänersborg i augusti.
– Det händer att vi gör lite nedslag här och var för mindre projekt, säger Tor Hedendahl.
Har ni någon stad ni ser fram emot att ta festivalen?
– Stad är svårt att säga. Men generellt gillar vi de mindre kommunerna och få ta den här konstformen till de som bor där. Det har alltid visat sig vara så otroligt uppskattat. Man märker verkligen vilken skillnad det gör på platsen, säger han.
– Speciellt i de mindre kommunerna så har man kanske inte alltid någon samordning mellan kommunen och lokalsamhället. Och det märker vi också att vi får kliva in och vara den organiserande faktorn för att det ska bli av. Ofta leder det dock till att när vi lämnar så tar man över det arbete och tar det vidare, vilket är så härligt att se, säger Daniel Wakeman.

De har också gjort festivaler i stadsområden som Holma i Malmö, eller Norrby i Borås. Områden som i media och lokalsamhället har fått ett dåligt rykte.
– Men när vi kommit till de platserna så blir det som att områdena öppnar upp, det kommer besökare från andra delar av staden och landet för att se, vilket jag tror också blir en stolthet för de som bor i området, säger Daniel.
Har ni något drömprojekt framöver?
– Vi gör ju inte det här för att tjäna några stora pengar eller växa eller så. Utan som vi sa så är det för att vi märker vilken betydelse det får för människor som vi drivs av, och att det är projekt som vi själva gillar. Men det är klart, vi skulle vilja göra något stort, något som sätta ett djupt avtryck. Men då krävs det också en fastighetsägare som är villig och vågar satsa på att göra ett sådant projekt med oss, säger Daniel Wakeman.

Läs också