Hur ska egentligen framtidens städer se ut? Enligt omvärldsanalytikern Anna Frankzen Starrin är trenderna många, men aktörerna behöver göra mer för att staka ut vägen fram och skapa förutsättningarna. Hållbarhet, elektrifiering och infrastrukturens digitalisering är några av de punkterna Anna Frankzen Starrin lyfte fram under Boverketdagarna.
Om arkitekterna fick skapa en utopisk stad skulle vi se något som kallas biomorfiskt, alltså väl anpassad efter både människa och natur. Det berättar Anna Frankzen Starrin. Det skulle vara en stad där det finns närhet till natur, men som också kan stå emot naturens krafter som till exempel stigande havsnivåer.
Anna Frankzen Starrin är i grunden antropolog, studien av mänskligt beteende och samvaro. Hon ingår i nätverket Trendwatching, där 500 forskare, analytiker och expert delar med sig av exempel och forskning på framtidstrender. Det hon oftast får höra när hon besöker företag och organisationer är att de vill ha ett rakt svar på hur framtiden kommer se ut.
– Och det brukar jag alltid få säga, vi kan säga vad vi ser kan hända, men för att det ska hända och hur det faktiskt ska se ut så är det upp till dem att göra det själva och inte bara anpassa sig till det andra gör, säger hon.
Hennes spaningar kan delas upp i tre kategorier; Hållbarhet, elektrifiering och infrastrukturens digitalisering.
Hållbarhet
Många branscher har svårt att rekrytera personal. En avgörande faktor för att locka till sig unga är just att man i företagen jobbar med hållbarhet. Här finns tre olika underkategorier menar Anna Frankzen Starrin. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
– När det kommer till den miljötillvända hållbarheten så väger det tungt och har fått mycket utrymme i företagen. Den trenden har redan slagit igenom i att de företagen som jobbar med de frågorna är de som har flest nöjda kunder, fler som vill samarbeta med dem och rekryterar flest unga med rätt kompetens, säger hon.
Ekonomiskt så finns en trend som oftast förknippas med kryptovalutor. Blockkedjeteknik där man som företag kan redovisa en produkts historia, hur den tillverkats, av vem, var och under vilka förutsättningar används redan idag.
– Men detta skulle även fastighetsbolag kunna göra, i sitt arbete men också för att redovisa sin ekonomi. Fastighetsbranschen har stora problem med korruption, men genom blockkedjetekniken så skulle man kunna redovisa att ens ekonomi inte förknippas med korruption, säger Anna Frankzen Starrin.
Socialt lyfter hon fram ett exempel från Botkyrka, där fastighetsägaren har satsat på projektet Qvinna i Botkyrka, som jobbat med att kvinnorna i stadsdelen ska komma in i arbete, att man inte bara ska känna stolthet för sitt område, utan också tar ansvar för det.
– En annan del är ensamheten som växer i storstäderna. Vi ser inte alls samma trend på landsbygden, men i städerna växer den upplevda ensamheten. Där finns initiativ till att det finns sociala kassor i matbutiker, eller att man på flygplanet kan välja vem man vill sitta bredvid för att ha ett samtal. Men där finns mycket att göra, just för att ensamhet påverkar både den psykiska och den fysiska hälsan, så är det något vi bör ha med oss i hur vi utvecklar staden framåt, säger hon.
Elektrifiering
Anna Frankzen Starrin menar att om vi ska se självkörande fordon framöver så bör både vägar men också fastigheter anpassas till det.
– Det vi sannolikt kommer se i framtiden är att husen är utrustade med solceller, inte bara för att producera el till bostaden, men som också kan ladda bilarna eller som kan genom de självkörande bilarna transportera energi, varor eller annat mellan platser i staden. Så som fastighetsutvecklare skulle jag nog tänka på ytorna i ett flerfamiljshus redan nu, för även om tekniken inte finns ännu så kan det bli kostsamt att ställa om när tekniken väl kommer, säger hon.
Hon lyfter också fram förändringarna i logistiken. Redan nu finns ett lager i England som tagit fram ett rutnätsmönster som packrobotar kan färdas enligt för att drastisk korta tiden som det tar annars att färdigställa en order.
– Det som normalt skulle ta en timme för en människa att packa tar dessa lager robotar cirka två minuter. Det de gjort med lagret i England är också att de skapat en digital tvilling, vilket gjort att om någon av robotarna går sönder så kan datorn automatiskt planera om de andra robotarnas rutter så de inte blir stående. Men den här tekniken kräver både sin yta och nätsystemet, säger hon.
Digitaliserad infrastruktur
In bakom skelettet av staden så finns det massor av teknik som utvecklas. Teknik som är svår att sätta in i efterhand och som är värd att ha med sig när man planerar nya stadsdelar menar Anna Frankzen Starrin.
– Vi har redan sett exempel på teknik som kan ha exakt koll på när en vattenledning spricker och som dessutom kan identifiera var läckan är. Men i framtiden kan vår infrastruktur vara så uppkopplad så att om säg din tandläkare har blivit sen till er tid så skulle ett system kunna kolla av om vattnet har spolats som det brukar om morgonen eller om lamporna tänts. Om det avviker från din tandläkares vanliga beteende så pass mycket att det kan handla om att något är fel så skulle systemet kunna skicka ut en ambulans eller liknande för att kolla att allt är som det ska, säger Anna Frankzen Starrin.
