Terje Johansson har snart gjort sitt första år som vd för Framtiden-koncernens. För Fastighetssverige berättar han hur bolaget stärkt nyproduktionen och utvecklat uppdraget kring integration i utsatta områden – samt varför han är säker på att det blir fler ombildade hyresrätter i kommunen trots det strukna siffermålet i budgeten.
Framtiden, moderbolaget för Göteborgs allmännyttiga bolag, har som mål att bygga tusentals bostäder de närmaste åren samtidigt som man bland annat ska vara med och utveckla de sex områden i staden som polisen klassar som särskilt utsatta.
För lite över ett år sedan stod det klart att det var Göteborgssonen Terje Johansson som fick i uppdrag att leda Framtiden in i framtiden. Han tog över som vd för cirka nio månader sedan och när 2019 lackar nu mot slutet kan han sammanfatta ett starkt år med ökad nyproduktion, nya riktlinjer som ska resultera i begränsade hyreshöjningar vid renoveringar och ytterligare utveckling av uppdraget kring integration i de utsatta områdena.
Nyproduktionen är den tydligaste förbättringen jämfört med 2018. Hittills i år har Framtiden byggt 650 bostäder, en ökning med drygt 300 bostäder jämfört med föregående år. Med en och en halv månad kvar räknar Terje Johansson med att det ökar ytterligare:
– Det här är den högsta nyproduktionen vi haft på många år. Vi har mobiliserat kring den här frågan och börjar nu få betalt för den. Vi hoppas ligga på samma nivå även nästa år och jag utgår från att vi klarar det för vi har fått upp en hög produktionstakt nu. Totalt ska staden skapa 5 000 nya bostäder per år och vi har en andel på 25 procent i beståndet, så vi kommer fortsätta att ha stor inverkan framöver.
En annan del av verksamheten som jobbats fram under hösten är nya riktlinjer kring varsam renovering av hyresrätter i beståndet. Det betyder att man ska säkerställa att 20 procent av hyresgästerna få inga eller begränsade hyreshöjningar efter renoveringar.
– Det betyder att när vi renoverar kommer vi i 20 procent av lägenheterna behålla samma standard som tidigare, den delen av lägenheterna får ingen hyresökning. Det är ett sätt att få varierade standarder i lägenheter och varierade hyresnivåer. Ambitionen är att hyresgäster inte ska behöva flytta från sin lägenhet på grund av hyresökningar. Men vi ska fortsatt jobba med olika typer av standard, säger Terje Johansson.
Ytterligare en fråga som Framtiden har att förhålla sig till är den om ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter, något som hamnade i fokus inför budgetbeslutet för lite över en vecka sedan. Alliansen ville se ett mål att ombilda minst 4 000 lägenheter innan mandatperiodens slut 2022 och ge Framtiden i uppdrag att ombilda minst 1 000 lägenheter inom allmännyttan till bostadsrätter eller ägarlägenheter under år 2020.
Efter förhandlingarna togs det siffersatta målet bort och det angavs istället att ”antalet ombildningar i allmännyttan ska öka”. Även efter att budgeten antogs kvarstår det målet enligt Terje Johansson:
– Antalet ombildningar kan öka utan att det finns siffersatta mål. Budgeten är det övergripande styrdokumentet i staden som alla jobbar efter och i den ingår att öka antalet ombildningar.
Men blir det inte svårt att genomföra ombildningar överhuvudtaget eftersom fem av nio styrelseplatser i Framtiden innehas av S, V och MP?
– I en budget adresseras många olika uppdrag, koncernen ansvarar för att genomföra de uppdrag som lämnas och ett av dem är att man ska öka antalet ombildningar.
Förutom nyproduktioner och hyresfrågor har Framtiden ett viktigt uppdrag när det gäller integration i särskilt utsatta områden i Göteborg. Idag finns det sex områden som klassas som sådana av polisen och Göteborgs ambition är att inga områden ska vara särskilt utsatta till 2025. Terje Johansson anser att bostadsföretagen har ett viktigt uppdrag att bidra till att målet uppnås, och han nämner bland annat Gårdstensmodellen som ett föredöme. Stadsdelen klassades tidigare som ett särskilt utsatt område men togs bort från polisens lista i början av 2019.
– Sättet som man arbetet på där ska utvärderas och så ska man försöka implementera det i övriga sex områden. Vi känner att man skapar en starkare välfärd om man ökar integrationen och får bort alla särskilt utsatta områden, där är bostadsföretagen är en mycket viktig byggsten, säger han och ger exempel från Gårdstens utveckling:
– Gårdsten var värt 150 miljoner 1997, idag är det värt 2 miljarder med 2 700 lägenheter. Beståndet har ökat mer i värde än i andra områden och det beror bland annat på ett aktivare näringsliv, för 20 år sen fanns det åtta näringsidkare och idag finns det ett femtiotal. En majoritet av Gårdstensbostäders styrelse utgörs av hyresgästerna och man har trygghetsvärdar 365 dagar om året som syns i området efter kontorstid och nattetid.
Idag finns även ett tiotal olika byggare som är aktiva i Gårdsten, bland annat Botrygg, Serneke, Riksbyggen, Peab och Framtidens Byggutveckling.
– Vi som allmännytta kan göra mycket men för att förändra strukturerna är vi bara en aktör, nu mobiliserar näringslivet i Gårdsten för att det är ekonomiskt intressant och det har hjälpt till att skapa många arbetstillfällen. Vi kommer återkomma kring hur vi kan angripa den frågan i andra särskilt utsatta områden, men jag har svårt att tänka mig viktigare aktörer i den här frågan än skolväsenden och våra fastighetsägare, även de privata, säger Terje Johansson.
