Framtiden för coworking – åsikterna går isär

Fastighetsägarnas medlemsorganisation menar att intresset för flexibla kontorslösningar är starkt och kommer fortsätta växa. Företagarna däremot ser redan nu en minskande efterfrågan bland sina medlemmar på den sortens lösningar. Fastighetssverige reder ut hur de två ser på coworkinglokalernas efterfrågan och möjligheter.
Framtiden för coworking – åsikterna går isär
Patrick Krassén, samhällspolitisk chef på Företagarna, och Anna Thuresson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna. Bild: Företagarna/Fastighetsägarna

Fastighetsägarnas medlemsorganisation menar att intresset för flexibla kontorslösningar är starkt och kommer fortsätta växa. Företagarna däremot ser redan nu en minskande efterfrågan bland sina medlemmar på den sortens lösningar. Fastighetssverige reder ut hur de två ser på coworkinglokalernas efterfrågan och möjligheter.

I förra veckan berättade coworking-förmedlingstjänsten Yta att coworkingmarknaden i Stockholm drabbades hårt under pandemin. Många hyresgäster sa upp sina flexibla avtal, vilket minskade operatörernas intäkter för första gången någonsin. När restriktionerna släppte under 2021 såg det ut som att marknaden återhämtade sig och många av de större operatörerna rapporterade in intäktstillväxt.

Trots att coworkingmarknaden verkar ha kommit för att stanna så är det enbart tio procent av coworkingytorna i Stockholm som drivs av fastighetsägarna själva eller deras dotterbolag, det visar en rapport som Fastighetsägarna tog fram under 2020, det berättar Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna.
– Det var två år sedan den rapporten togs fram och det kan ha skett förändringar sedan dess. I rapporten framhålls att det kommer att bli svårare för fastighetsägare att ge sig in på marknaden ju längre tiden går och desto mognare marknaden blir. Så kan det mycket väl vara, säger Anna Thureson.
– Kontorsförsörjning är en utmaning i våra storstäder och det vi ser nu är, förutom att vissa aktörer vuxit väldigt mycket, att också hotellen erbjuder till viss del kontorsplatser, konferens och mötesytor. Utvecklingen skapar grund för nya innovativa och flexibla lösningar, vilket är positivt, säger hon.

Vi kommer nog se nya affärsmodeller framöver menar Anna Thureson, och jämför med att utbudet av coworking-ytor i Stockholm ligger på samma nivå som i Amsterdam och London.

Vad är det då som håller fastighetsägare tillbaka från att haka på trenden? Anna Thureson säger att det här är en kapitalkrävande verksamhet och ser det som vanskligt att prata om trender. Fastighetsägare är långsiktiga samhällsutvecklare med hundraåriga perspektiv på sin verksamhet. Det krävs en stor insats att driva coworking och det för med sig andra utmaningar. Det är inte självklart att man som fastighetsägare har det i sin portfölj.
– Vi kommer definitivt se att de här typerna av lokaler kommer anta nya former och affärsmodeller framöver. Intresset är starkt och vissa av våra medlemmar säger till och med att det är köer av hyresgäster som vill ha tillgång till de här fastigheterna, säger Anna Thureson.

Men efterfrågan på de här kontorslösningarna är inte ökande bland Företagarnas medlemmar, det berättar Patrick Krassén, samhällspolitisk chef på Företagarna.
– Det intrycket jag får från de jag talat med är att intresset är på väg ner. Vi såg ett starkt intresse innan covid-pandemin, men nu försöker mindre företag och soloföretagare dra ner på sina fasta kostnader, och kan man jobba lite var som helst så skriver man gärna inte upp sig på sådana avtal, säger han.

Däremot ser han att kontorshotell med fasta platser kan vara av fortsatt intresse.
– För vissa företag som har en stark kostnadspress kan det vara en plusaffär att komma ur egna lokaler och i stället hyra in sig i kontorshotell, om priset är rimligt, säger han.

Höjda hyror och energipriser kommer drabba företagen hårt menar Patrick Krassén. I vissa branscher kan kostnaderna föras vidare på kunderna. Men de företag som skulle kunna tänkas sätta sig på en coworkingyta kommer nog hålla tillbaka i det här läget och besluta sig för att jobba hemifrån istället är indikationerna han får av medlemmar han talat med.
– Visst, det kanske är en sak för soloföretagare att sätta sig med sin laptop varsomhelst på en coworkingyta och inte skriva upp sig för en längre tid. Men för företag med något fler anställda ser man nog vissa nackdelar, även om de kanske sparar in på vissa overheadkostnader och inte behöver hitta ett eget kontor, säger han.

Patrick Krassén menar att i ett läge där företag ser över sina fasta kostnader och eventuellt har ett kontrakt på en egen lokal som löper ut så kanske de ser fördelar med ett kontorshotell där man delar på kostnaderna. Han ser däremot att det kan vara svårt att hitta sådana kontorshotell där kostnaden skulle vara så stor att det motiverar att byta lokal, i synnerhet på mindre orter.

En annan nackdel är för företag som vill växa då det kan bli svårt bygga upp sitt varumärke med en plats som är bra för att bjuda in kunder och samarbetspartners till. Samtidigt så kan lågkonjunkturen föra med sig att det om några år blir lättare för företag att hitta lämpliga kontorsytor.
– Det är ju en biverkan som tyvärr är sannolik, att vissa inte kommer klara sig genom den här krisen och då kan det bli en omflyttning som göra att kontor blir lediga – vilket också betyder att de företag som startar i slutet av lågkonjunkturen kommer ha det relativt sett lättare att hitta ett eget kontor, säger Patrick Krassén.

Enligt Anna Thureson så ser Fastighetsägarna fortfarande kontor som en attraktiv fastighetstyp, och efterfrågan på koncept och utformning kommer att influeras i framtiden, vilket också kommer leda till att när företagen ser över sin kontorsanvändning så måste fastighetsägarna ha bättre förutsättningar att vid behov ställa om och ändra användning i sina fastigheter för att kunna nyttja de befintliga fastigheterna mer effektivt. Det som Fastighetsägarnas helst av allt skulle vilja se nu är att det ska gå snabbare att ändra användning i fastigheter i det befintliga beståndet.
– Det behövs en större flexibilitet i hela landet, inte minst i våra stadskärnor där det händer så mycket när det kommer till kontor, butiker och bostäder. I situationer då det krävs en ändring i detaljplan finns det exempel där det har tagit uppemot sju år för att få igenom ett sådant beslut och en ändring. Långa ledtider är kostnadsdrivande och skapar osäkerhet. I detta är det viktigt att man från offentligt håll arbetar för att korta ledtiderna, säger hon.

Imorgon kan du läsa om hur den stora coworking-aktören Convendum ser på framtiden.

Läs också