Bostadsbyggandet sägs ha kollapsat, köpkraften urholkats och tillgångar tappat värde. Byggkostnader och räntor har stigit, samtidigt som det råder en stor bostadsbrist. Men flera företag och deras chefer har tankar om hur man kan vända det hela. Obos vd Joakim Henriksson är en av dem. Fastighetssverige fick en pratstund med honom.
I Sverige har byggandet på två år fallit från 70 000 bostäder årligen till de 25 000 som beräknas påbörjas i år. Bostadsbyggandet ses av många som en samhällsfråga likväl som en marknad och bostadsförsörjningen är grundläggande för ett fungerande samhälle: haltar marknaden så haltar hela samhället. Ändå är bostadsbyggande är en marknad som påverkas oerhört mycket av konjunktursvängningarna. Går det att göra den säkrare och tryggare och hur i så fall? Och vill man det?
Enligt Joakim Henriksson, vd på Obos, har bolaget många gånger påpekat behovet av långsiktiga reformer och ett samarbete över den politiska blockgränsen som håller längre än en mandatperiod.
– Det skulle ge branschen mer trygghet och öka modet i branschen att investera i nya projekt, säger han till Fastighetssverige.
Hur kan byggandet hållas uppe på kort sikt och hur kan man skapa förutsättningar för att skapa en jämnare byggtakt över tid?
– Vi har en rad förslag för att skapa en jämnare byggtakt över tid. I samband med att regeringen presenterade sin budget föreslog vi en statlig kreditgaranti: en slags försäkring som bankerna kan teckna när de lånar ut pengar till nybyggnation. Den träder i kraft när en byggaktör som lånat pengar inte kan fullfölja projekt. Det minskar bankens risk men ökar investeringsviljan från branschen att våga bygga nya bostäder.
Joakim Henriksson påpekar vidare att det samtidigt måste bli enklare för fler människor att köpa nybyggda bostäder. Här har bland andra Obos legat på för att regeringen ska införa det redan utredda startlånet för förstagångsköpare och lyft behovet av en ny amorteringstrappa. Men enbart detta räcker inte, menar Obos vd. Dessutom måste kommunerna ta ett större ansvar, något Joakim Henriksson har förslag på hur de kan göra.
– Markanvisa för instegsmodeller. Sänk trösklarna till det ägda boendet för unga, nyseparerade och samhällsbärande yrkesgrupper genom att möjliggöra byggnation av bland annat delägarbostäder. Öka tillgången på byggbar mark i attraktiva lägen. Fokusera på planering i områden med goda marknadsförutsättningar, även i en vikande konjunktur.
Generellt, menar Henriksson, är det också bra att främja innovationskraft och underlätta industriellt byggande, det vill säga vara öppen för mer flexibla detaljplaner som tillåter förtillverkade byggelement till lägre byggkostnader.
– Jag skulle även vilja slå ett slag för fler trädgårdsstäder, där vi som bostadsutvecklare kan bidra med industriellt byggande i trä, blandad bebyggelse, fokus på livet mellan husen och boköpsmodeller som Obos Deläga. På så sätt skapas områden där fler har möjlighet att bo, förklarar Joakim Henriksson.
Ska den finansiella riskdelningen ändras? Hurdå?
– Nya modeller för riskhantering och fördelning behövs för att överbrygga ökade produktions- och materialkostnader och för att se till att hålla i gång nyproduktionen.
I dagsläget ligger en alldeles för stor risk på den enskilda konsumenten, det vill säga det enskilda hushållet, menar Joakim Henriksson.
– Det är inte rimligt, särskilt inte under brinnande konjunkturnedgång. En stor del av riskfördelningen ligger även på oss bostadsutvecklare, men i slutänden är det ändå slutkunden som sätter mest på spel. Med en statlig kreditgaranti fördelas riskspridningen i stället redan i det tidiga skedet.
Hur kan branschen och politiken samarbeta bättre och varför har de inte gjort det tidigare?
– Både regeringen och Socialdemokraterna i riksdagen har tagit initiativ till samtal med oss i branschen, vilket Obos välkomnar. Jag skulle vilja se fler av den typen av forum, även på kommunal nivå. Överlag har bostadspolitiken inte varit högt på den politiska dagordningen, men jag tror och hoppas att det blir ändring på det nu.
