Det uppdrag regeringen gett flera myndigheter, att fortsätta utveckla en obruten digital samhällsbyggnadsprocess fram till 2030, ska betalas av pengar Lantmäteriet först blivit tilldelade. Uppdraget, som samordnas av Lantmäteriet, omfattar allt från fastighetsgränser till digitala detaljplaner och har gått till flera myndigheter – men sker alltså inom redan tilldelade ekonomiska ramar.
Under måndagen höll Lantmäteriet en webbsänd presentation där man pratade om smartare samhällsbyggnadsprocess och den nationella geodataplattformen, NGP. Under sändningen talade bland andra Malin Klintborg, som jobbar på Lantmäteriet och ansvarar för det nya regeringsuppdraget som har gått till Boverket, Lantmäteriet, Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Riksarkivet och Trafikverket.
Uppdraget går ut på att under 2026 till 2030 fortsätta etablera en obruten digital samhällsbyggnadsprocess. Önskemålet kommer från regeringen och har sitt stöd i den slutrapport som Lantmäteriet, tillsammans med att antal andra myndigheter, levererade i april 2024. Där föreslogs ett stort antal aktiviteter och en finansiering på 200 miljoner kronor för genomförande.
Några nya pengar tillförs dock inte i det aktuella uppdraget. I stället omfördelas medel från Lantmäteriets tidigare anslag för att möjliggöra ett bredare arbete mellan myndigheterna. Budgeten uppgår till 15 miljoner kronor för 2026 och därefter 20 miljoner kronor per år fram till 2030.
– Lantmäteriet ska samordna uppdraget och sen ska vi lämna delredovisning 29 april i år och den 15 februari 2031 ska vi lämna in en slutredovisning. Uppdraget kommer att innehålla en genomgång av kvaliteten på fastighetsgränserna, hur kan den förbättras och vilka risker finns för användaren så som den är idag, säger Malin Klintborg.
Lantmäteriet ska också utveckla tjänster som vägleder användare i hur fastighetsinformation bör användas. Dessutom ska myndigheten säkerställa att det finns tillräcklig kompetens för standardisering och tekniskt fastighetsrättsligt stöd, särskilt riktat mot kommunerna.
– Det har inte tillförts mer medel än att vi ska kunna ta fram det här stödet, men allt vi gör för att få bättre datakvalitet gör vi ju gemensamt utifrån våra olika uppdrag för att säkerställa att helheten blir så bra som möjligt. Har vi bra kvalitet på fastighetsgränser så gynnar det ju oss alla, Lantmäteriet och kommunerna, förklarar Malin Klintborg under webbsändningen.
Digitaliseringen av detaljplaner är ett annat viktigt område. Boverket har tidigare föreslagit att en statlig myndighet ska kunna ta ansvar för arkivering av digitala detaljplaner. Nu ska Riksarkivet, tillsammans med bland annat Lantmäteriet, analysera förutsättningarna för ett sådant nationellt e-arkiv. Arbetet väntas starta under nästa år.
Boverket får också i uppdrag att bygga upp en tillfällig kapacitet för att stödja kommunerna i digitalisering av befintliga detaljplaner. Det handlar bland annat om att ta fram enhetliga arbetssätt och tolkningar för att säkerställa en standardiserad hantering.
Även länsstyrelserna berörs, då de behöver utveckla förmågan att lämna digitala granskningsyttranden i takt med att översiktsplaner digitaliseras. Samtidigt ska de förbättra tillgängligheten till planeringsunderlag.
Trafikverket ska i sin tur ta fram nationella specifikationer för väg- och järnvägsplaner samt göra relevanta datamängder tillgängliga via den nationella geodataplattformen.
Frågan om riksintressen, som diskuterats under flera år, får nu ytterligare tyngd genom regeringsuppdraget. Arbetet ska samordnas nationellt, med målet att skapa bättre förutsättningar för en enhetlig hantering.
– Vi har ett nytt regeringsuppdrag. Vi har fortsatt regeringens intresse för att fortsätta digitalisera samhällsbyggnadsprocessen. Det är vi otroligt glada för, säger Malin Klintborg och avslutar:
– Vi befinner oss också i ett läge i världen där ekonomin inte är den bästa. Vi gör det bästa vi kan med de medel vi ändå får oss tilldelade för att se till att vi tillsammans bygger den bästa geodataförsörjningen som går att få.
