Det har skett en stor ökning av antal kommuner som klubbar arkitekturpolicyer och de kommuner som inför arkitekturpolicyer får effektiv hjälp i att spara tid och pengar i beslutsprocessen och få bättre byggda resultat. Det visar en ny undersökning från Sveriges Arkitekter.
– Sex av tio kommuner har eller är på gång att ta fram en arkitekturpolicy. Att arbeta med arkitekturpolicy som verktyg är det nya normala. Våra livsmiljöer kräver ambitioner och omsorg för att bli hållbara, funktionella, vackra och trivsamma. För att nå dit krävs en övergripande och långsiktig strategi – en arkitekturpolicy, säger Sveriges Arkitekters samhällspolitiska chef Margareta Wilhelmsson.
För sex år sedan, 2018, beslöt Sveriges riksdag om en ny nationell arkitektur-, form- och designpolitik. 2019 började Sveriges Arkitekter undersöka förekomsten av kommunala arkitekturpolicyer, och då fanns 29 färdiga. 2024 finns fler än dubbelt så många.
De viktigaste resultaten från vår senaste undersökning, Kommunernas arkitekturpolicyer, är:
Var fjärde kommun, 70 stycken, har en färdig arkitekturpolicy.
Antalet kommuner med arkitekturpolicy har ökat från 29 år 2019 till 70 år 2024 – mer än en fördubbling.
Sex av tio kommuner, 172 stycken, har eller är på väg att ta fram en arkitekturpolicy.
Nästa år, 2026, väntas 120 kommuner ha en färdig arkitekturpolicy.
Ambitionsnivån beträffande arkitektur har förstärkts i 40 procent av kommunerna det senaste året, varit oförändrad i 52 procent och försämrats i åtta procent.
Två tredjedelar av kommunerna arbetar med arkitektur som verktyg i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande.
