Fler klimatdeklarerar – ändå färre än väntat

Så förändras kraven 2028. Länen som klimatdeklarerar mest.
Fler klimatdeklarerar – ändå färre än väntat
Kristina Einarsson. Bild: Anna Sjöström

1041 klimatdeklarationer lämnades in under 2024 och hittills i år har 1230 inkommit. En rejäl ökning från tidigare år, ändå förväntade sig Boverket fler.
– Inbromsningen i byggsektorn har påverkat antalet registrerade klimatdeklarationer, säger Kristina Einarsson, projektledare på Boverket.

Kravet att klimatdeklarera byggnader trädde i kraft i januari 2022. Det första året inkom 62 klimatdeklarationer medan det tog lite bättre fart 2023 då Boverket räknade in 662 stycken. Den tröga starten är inget som direkt förvånar eftersom det är först inför slutbeskedet som deklarationen ska registreras, det vill säga i stort sett när byggnaden står klar. 

– Men nu börjar byggnaderna stå klara efter att kravet infördes 2022, det är anledningen till ökningen. Enligt vår bedömning tar det lite mer än två år innan klimatdeklarationerna för lite större byggnader lämnas in, säger Kristina Einarsson, projektledare på Boverket.  

Är ökningen enligt era förväntningar?

– Det är färre än vad vi har väntat oss. Vår uppföljning visar att det kan bero på att många sökte bygglov innan detta trädde i kraft 2022, då fanns inget krav på att klimatdeklarera. Även inbromsningen i byggsektorn har spelat in, säger hon. 

Flest i Stockholm

Under 2024 sprängdes alltså tusenvallen när 1041 klimatdeklarationer lämnades in och hittills i år, fram till den 3 november, har 1 230 deklarationer inkommit. Av samtliga inlämnade under 2024 och hittills i år står Stockholms län för 521 stycken (282+239), det vill säga cirka 23 procent av samtliga. Skåne hamnar på en andraplats med 121 deklarationer förra året och 251 hittills i år, alltså totalt 372. Tredjeplatsen kniper Västra Götaland där totalt 311 klimatdeklarationer lämnats in sedan januari 2024 (124+187).

Småhus är de vanligaste förekommande byggnaderna, hela 1 137 klimatdeklarationer rör den kategorin, följt av 467 flerbostadshus, 107 förskolor och 104 kontor. Vidare följer ett tiotal handelsbyggnader, grundskole- och gymnasieskolor och specialbostäder.  

Under 2024 och 2025 har Boverket gjort tillsyn på totalt 253 deklarationer och nu pågående tillsynsärenden är 69 stycken. 

– Kvaliteten på klimatdeklarationerna varierar och är svår att bedöma generellt eftersom vi enbart har möjlighet att granska dem i samband med tillsyn. I de flesta avslutade tillsynsärenden har vi kunnat fatta beslut om att avsluta ärendet utan vidare åtgärd då vi bedömt att inga eller acceptabla avvikelser föreligger, säger Kristina Einarsson och fortsätter:

– Vår bedömning, baserad på tillsynen, är att klimatdeklarationernas kvalitet i allmänhet är tillräcklig.

Utökad klimatdeklaration och gränsvärden

Just nu jobbar Boverket med ett författningsförslag till regeringen om en utökad klimatdeklaration och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Detta för att införliva de nya kraven i Energiprestandadirektivet (EPBD) i svensk rätt. Det innebär bland annat krav på att beräkna och redovisa växthusgasutsläpp från nya byggnaders hela livscykel (livscykel-GWP) i en energideklaration. Detta uppdrag ska lämnas till regeringen senast juni 2026 och tanken är att den utökade klimatdeklarationen ska träda i kraft senast den 1 januari 2028 för byggnader som är större än 1000 kvadratmeter. Medan gränsvärden ska träda i kraft senast den 1 januari 2030. 

Boverket ska också ta fram förslag till färdplan som ska innehålla information om införandet av gränsvärden i Sverige och kommande skärpta gränsvärden. Den delen av uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2026 och kunna ligga till grund för avrapportering till EU-kommissionen. 

Vad skulle införandet av ovan betyda för klimatdeklarerandet?

– Det innebär att en mer omfattande klimatdeklaration kommer att börja gälla från 2028 där i princip hela livscykeln och hela byggnaden ska ingå. Det kommer en EU-förordning från EU-kommissionen i december 2025 som närmare preciserar vad som måste deklareras. Samma byggnader som omfattas av krav på en energideklaration kommer att behöva göra en klimatdeklaration. Det innebär att fler byggnader måste klimatdeklareras medan andra inte behöver göra det i fortsättningen, jämfört med dagens regler om klimatdeklaration.

Bild: Boverket

Läs också