Fler förrådsinbrott tvingar fastighetsbranschen att tänka nytt

Tjuvarna har anpassat sig efter våra pandemivanor och slår allt oftare till mot källare och vindar istället för bostäder. Antalet förrådsinbrott ligger idag på den högsta nivån på över 20 år. Så här anpassar sig ett antal av landets fastighetsägare efter tjuvarnas nya brottsfokus.
Fler förrådsinbrott tvingar fastighetsbranschen att tänka nytt
Fler förrådsinbrott tvingar fastighetsbranschen att tänka nytt. Bild: IF/Wikimedia Commons

Tjuvarna har anpassat sig efter våra pandemivanor och slår allt oftare till mot källare och vindar istället för bostäder. Antalet förrådsinbrott ligger idag på den högsta nivån på över 20 år. Så här anpassar sig ett antal av landets fastighetsägare efter tjuvarnas nya brottsfokus.

Ny statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att antalet anmälda förrådsstölder år 2022 hamnade på 20 437 stycken. Det är nästan 60 inbrott om dagen. Senast som siffrorna nådde upp till den här nivån var år 2000.

Bostadsinbrott fortsätter dock att minska, visar rapporten. Detta kan härledas direkt till att det, under pandemin, blev vanligare att folk stannade hemma under dagarna. Inbrottstjuvarna slår helt enkelt till där människor inte befinner sig lika mycket. När det gäller förrådsstölder så har ett stort ansvar hittills lagts på enbart den enskilde. Att man, som boende, inte bör förvara stöldbegärlig egendom i förrådet är välkänt. Men när nu källar- och vindsförrådsstölder ändå rusar i höjden, är det möjligen dags för fastighetsägarna att möta den här trenden?

I Uppsala län, där anmälningarna ökat med 239 procent mellan åren 2020-2022 jämfört med åren 2015-2017, finns Rikshem som en betydande fastighetsägare. Där tycker man inte att rapporten visar på något uppseendeväckande.
– Vi är på inget sätt befriade från den här typen av händelser i vårt bestånd, säger Peter Skeppström, pressansvarig på Rikshem i Uppsala. Men vi märker inte av något avvikande från hur det har varit tidigare. Det här är inget som är särskilt utbrett hos oss.

Vad har bostadsbolag och fastighetsägare och förvaltare för ansvar när det gäller att svara på den här oroväckande trenden?
– Ingen kan göra allt men alla kan göra något, säger Peter Skeppström på Rikshem. Vi ser naturligtvis till att fastigheterna ska vara trygga och säkra ur flera perspektiv. Det handlar om att arbeta med flera olika typer trygghetsskapande åtgärder och då kan det handla om fysisk närvaro men också olika typer av tekniska lösningar för att stärka tryggheten.

Ett annat län som ser stora ökningar av förrådsinbrott är Östergötland, där ökningen de senaste fem åren ligger på 83 procent. Där är Heimstaden en stor aktör och Robin Wilhelmsson, kommunikationschef, säger till Fastighetssverige att man gör det man kan för att stävja brotten, men att eliminera dem helt är svårt.
– Vi sätter in skalskydd, kameror och ljudanalysboxar för att avskräcka gärningsmännen. Allt polisanmäls också, men vi upplever att polisen inte har resurser att hantera detta själva.

Kanske har det blivit dags för bostadsbolagen att tänka nya banor när det gäller nyproduktion och renovering av förråd? Robin Wilhelmsson menar att problemet kan angripas på flera sätt.
– I nybyggda fastigheter skulle man kunna integrera förråden i planlösningarna, men detta medför även en högre produktionskostnad. Vindsförråd är också i regel bättre då det är svårare att ta sig in i sådana obemärkt. Man behöver åka hiss eller gå i trappor och det ökar risken att bli upptäckt. Ett mera out of the box-alternativ är att ingå avtal med förrådsföretag och låta hyresgästerna förvara sina saker på annan plats till en högre kostnad.

I en av Rikshems fastigheter i Helsingborg testar man just nu en ny sorts aktivitetslarm på försök i källare.
– Det kallas Multilarm och har utvecklats av oss i samarbete med Security Assistance, berättar Sonja Ståhl, fastighetschef på Rikshem i Helsingborg. Vi upplever att de gamla, etablerade åtgärderna för att skapa trygghet, som till exempel kameror och väktarronder, inte alltid räcker till.

Multilarmet bygger på sensorer som reagerar på inte bara själva rörelsen utan dessutom rörelsemönstret och hur lång tid aktiviteten pågår. Dagtid går larmet till Rikshems egna fastighetstekniker och på kvälls- och nattetid till Security Assistance.

– Hittills har det fungerat toppenbra, vi har inte haft ett enda falsklarm och märker av stor effekt redan.

Tanken med pilotprojektet med Multilarm är att det ska löpa i sex månader och därefter utvärderas.

Läs också