Ekonomin har sett allt tuffare och tuffare ut under det senaste året, vilket har lett till att många bostadsrättsföreningar har varit tvungna att höja månadsavgifterna. Det här innebär, tillsammans med ökade räntekostnaderna, stora ekonomiska påfrestningar för landets bostadsrättsägare. Under rådande lågkonjunktur finns också en ökad risk att fler får svårt att betala månadsavgiften i tid; något som kan drabba föreningens intäkter – men också den boende, som på sikt riskerar att förlora sin bostad.
Under årets första månader brukar Sveriges Bostadsrättscentrum få in många frågor gällande obetalda avgifter och hur de ska hanteras av föreningen. Antalet inkassokrav ligger på samma nivå som tidigare, medan antalet ärenden som går vidare till vräkning har ökat under 2024.
– För de boende är det viktigt att komma ihåg att avgiften är en viktig intäkt för föreningen, för att bland annat kunna underhålla fastigheten och betala av lån, säger Therese af Jochnick, Affärsområdeschef Juridik på SBC, Sveriges Bostadsrättscentrum.
Skulle du säga att boende generellt har varit för dåligt förberedda på svängningar i ekonomin; att folk är för dåliga på att planera och hålla sig med buffert?
– Många föreningar uttrycker oro över ekonomin. Vi ser i vår årliga rapport, Sveriges Bostadsrättrapport (som just lanserades) att hela 27 procent oroar sig över föreningens ekonomi, en ökning med 11 procent jämfört med 2022. Räntehöjningarna och avgifterna ligger i topp. Årets rapport visar att 79 procent fått sin avgift höjd under 2023, en höjning som överraskat många. Närmare var femte, 18 procent svarar att de inte räknat med att avgiften skulle höjas överhuvudtaget och 21 procent uppger att de räknat med en höjning men inte med så pass mycket.
Och samma fråga gällande bostadsrättsföreningarna?
– En brf arbetar för att vid varje tillfälle ta ut rätt avgift från sina medlemmar. Det innebär att avgiften täcker drift-, kapitalkostnader samt sparade som motsvarar slitaget. Det vi kan se är att merparten av kunderna har justerat avgiften för den kostnadsökningen som har varit senaste två åren.
Statistik från SBC visar att det ite skett någon större förändring vad gäller antalet inkassoärenden hos de bostadsrättsföreningar de förvaltar. Däremot är det ett ökat antal boende som begär anstånd eller avbetalning på förfallna hyror eller avgifter.
”Inga undantag eller särbehandling, alla medlemmar ska behandlas lika” menar ni är en viktig punkt för att hjälpa brf:er undvika försenade avgifter. Men kan det inte ändå ibland finnas beaktningsvärda skäl? Kan du utveckla det lite?
– Det kan finnas ömmande skäl att inte agera genom rättsliga åtgärder och istället erbjuda en avbetalningsplan, t ex om betalningssvårigheter uppstått pga sjukdom, hög ålder eller liknande. Likhetsprincipen är grundläggande i en bostadsrättsförening, men olika behandling av medlemmar kan ändå vara tillåtet om det är sakligt motiverat.
SBC märker samtidigt att landets styrelser är snabba på att agera när detta händer. Fler ärenden går dessutom vidare till vräkning, något som både SBC och Kronofogden har märkt av. Kronofogden har nyligen redovisat att antalet ansökningar om vräkning ökade med 13 procent under 2023, främst i storstadsområdena.
Kan du ge exempel på vilken typ av tydliga rutiner för hantering av sena betalningar som skulle kunna hjälpa brf:er?
– Det är viktigt att medlemmar och hyresgäster inte tillåts bygga upp en skuld över tid. Ju högre skulden blir desto svårare blir det för parterna att hantera den. Styrelsen bör därför ha löpande insyn i att alla avgifter och hyror betalas i tid och agera i ett tidigt stadium om någon halkar efter med sina betalningar. SBCs råd är att koppla på inkassotjänster för att säkerställa intäkterna till föreningen. Slutligen kan dock föreningen nödgas vidta rättsliga åtgärder och säga upp nyttjanderätten till upphörande om avgiften eller hyran inte erläggs i tid.
