Den negativa utvecklingen och nedgången i bostadsbyggandet har varit dramatiskt under en längre period. Mycket av detta kan förklaras av det konjunkturella läget och landets höga inflation. Det menar moderate finansmarknadsministern Niklas Wykman, som deltog i pressträffen om regeringens uppdrag till Boverket gällande framtagande av en ny typ nationellt gångbara småhus.
– Som vi alla vet så har byggnationen i Sverige en stark koppling till konjunkturen och hur det allmänt går i ekonomin. Det finns många nackdelar med att det är så, men det är ändå så bilden på det hela taget är. När man nu ska diskutera byggplaner framöver och hur man ska få fart på bostadsbyggandet så krävs det en ödmjukhet inför att det här är nära kopplat kring konjunktur och ekonomiskt läge, säger Niklas Wykman.
Bedömningen som ministern och regeringen gör landar i att Sverige har svag konjunktur och har befunnit sig i ett svagt konjunkturläge utdraget och länge.
– Vi befinner oss i en mycket osäker situation. Det är klart att man kan göra prognoser och bedömningar, det får man göra så gott det går – men osäkerheten i omvärlden är betydande för i tillfället. Detta har att göra med handelspolitik och tullar, men också med krig i vår närhet och, helt enkelt, den samlade geopolitiska och internationella lägesbilden som råder.
Färdigställandet av och påbörjandet av bostäder är konjunkturkänsligt och tätt förknippat med läget i ekonomin, men även med höjd tagen för detta har produktionen av småhus över tid varit väsentligt lägre än produktionen flerfamiljshus, menar ministern.
– Om man jämför med hur svenska folket idag bor så har det också varit en underproduktion i relation till hur människor uppger att de vill bo.
Tittar man på påbörjade bostäder så skedde ett stort ras i och med det sämre konjunkturläget i kombination med det förändrade ränteläge som följde av att inflationen kom tillbaka i ekonomin. Men där man sett en åtminstone svag uppgång, när det kommer till påbörjade flerfamiljshus, så ser man inte att den trenden vänder uppåt när det gäller småhus.
– Om man ska dra någon slutsats utav detta så kan man konstatera både att produktionen av småhus är lägre än hur vårt boendegenomsnitt ser ut och att det, när det nu ändå har börjat vända något uppåt för andra boendetyper, inte har gjort det för småhus. Så det är, givet att vi är vana att bo så i Sverige och givet att det finns ett önskemål om att bo så i Sverige, klart att det behöver väcka en diskussion kring vad vi behöver vidta för åtgärder, säger Niklas Wykman.
Det är också tydligt att byggkostnaderna har planat ut, men att de olika komponenterna rört sig åt olika håll. Till exempel har det som är knutet till transporter sjunkit ganska kraftigt, medan byggkostnaderna stack iväg väsentligt, under en period.
– Men överlag, efter en period av ganska tydlig uppgång kring den totala produktionskostnaden, så har kostnadsbilden ändå planat ur. Vad säger det då oss? Att förutsättningarna för att få fart på boendebyggandet borde finnas där. Det finns inte längre en betydande kostnadschock som står i vägen, kostnadsbilden har planat ut.
Ni jämför det här projektet med egna hemsrörelsen ganska mycket. En stor del av succén med egna hemsrörelsen var lånen som kom till de här husen. Har ni någon sådan vision det här projektet?
– Det är inte en del av det här projektet. Men däremot har det varit väldigt omdiskuterat vilka regler som ska gälla för svenska bolag och marknad. Det kommer vi presentera ett förslag kring innan sommaren, kring amorteringskrav och så vidare. Eller makrotillsynsåtgärder om man ska ha det samlade begreppet. Det kommer vi återkomma till innan sommaren, men det är inte en del av det arkitektoniska uppdraget eller typprövningen till Boverket. Det sköts genom andra uppdrag.
