Osäkerheten är hög – men det finns tecken i tiden som kan tala för ett bättre läge 2024. Det berättade Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank, när han talade på Fastighetssveriges event Lokalmarknadsdagen i Göteborg. Inte minst intressant är vädret, löneförhandlingen och Kina för ekonomin.
Det är minst sagt intressanta tider att jobba med räntor just nu menar Olof Manner. Han ser att vi kommer från en period som har präglats av en extrem penningpolitik.
– Efter krisen 2008 – 2009 hade vi en lång period med låg inflation och låga räntor så räntor. Efter pandemin och kriget Ukraina inleddes var centralbanker sena på att agera, säger han.
Han lyfter bland annat den svenska Riksbanken som så sent som i mars förra året menade att det skulle dröja till 2024 innan det var aktuellt att eventuell höja styrräntan. Två månader senare var höjningen ett faktum.
Den värsta krisen är att vänta för hushållen. Så här illa har det inte varit för hushållsekonomin sedan 90-talet,
– Det är matpriser, energipriser, framförallt elpriser, och inte minst räntorna som gör att hushållen inte kan ducka för de kostnadsökningar de nu står inför. Som en konsekvens av den höga inflationen minskar reallöner både i år och nästa, säger han.
Resultatet blir att övrig konsumtion blir lidande och många inköp får vänta – vilket i synnerhet drabbar de företag som jobbar med konsumentnära verksamhet.
– En varm, våt och blåsig vinter har delvis räddat hushållen, men elpriserna kommer fluktuera framöver och det är för tidigt att blåsa faran över. Det beror delvis på vädret, och det gäller hela som Europa kan komma ha det fortsatt tufft med energiförsörjning, säger han.
I och med den höga skuldsättningen och korta bindningstider är svenska hushåll extra känsliga för högre räntor.
– Vi ser att inflationen sjunker i USA och att de har en rekordlåg arbetslöshet. Sen har vi Kina som oväntat öppnade upp samhället igen. Kina kommer från ett år där de bara hade en tillväxt på tre procent. Men i och med återöppnandet av ekonomin efter avskaffandet av Covid-restriktioner så kan vi rimligen tänka oss att tillväxten ökar under 2023 och att ekonomi och tillväxt tar fart igen, säger han.
Det är inte bara av godo då en ökad efterfrågan i Kina kan driva på på inflationen.
Lokalt i Sverige står vi inför en viktig händelse i mars när löneförhandlingen för 2,2 miljoner arbetare ska förhandlas fram. Resultatet av lönerörelsen blir viktig för Riksbanken.
– Det är ovanligt tyst om lönerörelsen just nu, men vi ser att arbetsmarknaden ser fortsatt strak ut. Enligt vår senaste prognos så kommer löneökningarna landa kring 3,6 – 3,8 procent. Redan nästa veckan kommer Swedbank med en ny konjunkturprognos där prognosbilden kan komma att ändras, säger han.
En sak är tydligt i Olof Manners analys – finansmarknaden och centralbankerna är inte överens om läget i ekonomin. Börsen stiger – och räntorna faller trots att många centralbanker varnar för högre räntor.
Just nu höjs fler röster i protest mot den svaga kronan. Vissa tycker på att vi borde ansluta oss till euron.
– Frågan är om man vill ansluta sig med den här kronkursen? Det hörs också andra röster som protesterar mot den svaga kronan. Swedbanks prognos är att kronan kommer stärkas framöver mot såväl euron som dollarn, säger Olof Manner.
Hur kommer det sig?
– Kronan är en liten riskvaluta vilket innebär att den ofta går svag i dåliga tider. Sedan finns det ytterligare andra faktorer som kan inverka.
Allt som allt tror Olof Manner att vi 2023 kommer se en minustillväxt på en procent.
– Men enligt vår analys så vänder det redan 2024 och räknar även med reallöneökningar samma år, säger han.
