Polisens lista över utsatta områden har blivit mer än ett arbetsverktyg – den har blivit en etikett som formar beslut, förväntningar och framtidsutsikter. Men när grova kategorier får styra hela samhällsbilden riskerar vi att missa både framsteg och verkliga problem. Detta menar Atusa Rezai i sin senaste krönika.
Polisens lista över utsatta och särskilt utsatta områden har med tiden blivit en de facto-karta över ”problemplatser” i Sverige. Kommuner, myndigheter, fastighetsägare, näringsliv och idéburna organisationer använder den som underlag för beslut om etableringar, prioriteringar och mål, inte sällan för att ”få bort områden från listan”.
Men listan togs, åtminstone inledningsvis, fram med ett enda syfte: att stödja polisens resursfördelning och operativa prioriteringar. När den istället börjar styra hela samhällets bild av platser, människor och framtid utan att kompletteras med mer detaljerad, granulär och transparent data så riskerar vi att skapa nya problem.
Forskning och boendes erfarenheter visar att offentlig stämpling av områden riskerar att leda till:
- att alla boende ses som ”problem”, oavsett om de har med kriminalitet att göra eller inte
- att barn och unga möts av sänkta förväntningar i skola och arbetsliv
- att segregation, diskriminering och misstro förstärks när ett område i praktiken blir en varningsskylt
Samtidigt vet vi för lite om utvecklingen bakom etiketten. Ett område kan stå kvar på listan trots att vissa kvarter eller fastigheter har tagit stora steg framåt, medan kommunen som helhet rör sig åt fel håll – eller tvärtom.
När jag söker på samtliga områden på polisens lista i Sindis plattform, där vi kan söka på adresser med utgångspunkt i en radie på 500 meter och ett 30-tal variabler från elva publika källor, blir bilden mer nyanserad.
I Ronna, Geneta och Hovsjö i Södertälje, samtliga listade som särskilt utsatta områden, ser vi till exempel följande socioekonomiska trender:
- Geneta med en tydlig positiv utveckling
- Ronna med en försiktigt positiv utveckling
- Hovsjö relativt oförändrat
Samtidigt har Södertälje kommun som helhet en negativ utveckling på nästan samtliga socioekonomiska variabler. Här borde samhällets fokus ligga betydligt mer på den övergripande kommunala situationen och vad som driver den negativa utvecklingen, än på etiketten ”särskilt utsatt område”.
Ett annat exempel är Skäggetorp i Linköping, en av Sveriges socioekonomiskt svagaste platser. Cirka 30 procent går ut årskurs 9 med ofullständiga betyg. Omkring 60 procent har ansträngd boendeekonomi, där inkomsten inte räcker till baskonsumtion. Runt 20 procent har långvarigt ekonomiskt bistånd eller arbetslöshet. Det är nivåer som i praktiken gör det nästan omöjligt för många att få fäste i vare sig skola, arbetsliv eller samhälle.
Detta är inte bara ”otrygghet”, utan en djup strukturell utsatthet som kräver mer än en rubrik, en lista eller polisiära insatser.
Om vi på allvar vill vända utvecklingen måste vi börja arbeta konsekvent datadrivet. Det kan vi göra genom att:
- regelbundet följa hur områden utvecklas över tid genom att jämföra platser med varandra, med liknande områden, med kommunen och med riket
- fördjupa oss lokalt genom att bryta ner en stadsdel i olika delområden och förstå varje del för sig
- identifiera vilka variabler som är mest kritiska och vilka som faktiskt förbättras, för att förstå orsaker och samband och rikta insatser baserat på data
- kombinera kvantitativ data med lokal kunskap från boende och aktörer på plats
Polisens lista är ett viktigt underlag – för just polisen. Men för alla oss andra som planerar skola, bostäder, sociala insatser, företagsetableringar och civilsamhällets arbete räcker den inte.
Vi har inte råd att styra framtidens Sverige utifrån rubriker, grova kategorier och listor som bara uppdateras vartannat år eller först när polisen anser att en samlad lägesbild behövs. Vi behöver lämna detta förenklade arbetssätt, lyfta blicken och i stället fatta beslut utifrån data som är mer regelbunden, mer detaljerad och utformad så att hela samhället kan använda den för att stärka en positiv samhällsutveckling.
