Fastighetssveriges bostadspolitiska enkät: Socialdemokraterna

Inför valet genomför Fastighetssverige en enkät med riksdagspartierna för att undersöka deras syn på bostadspolitikens hetaste frågor. I dag svarar Socialdemokraternas bostadspolitiske talesperson Johan Löfstrand: "En nationell bostadspolitik krävs för att klara bostadsförsörjningen i hela landet."
Fastighetssveriges bostadspolitiska enkät: Socialdemokraterna
Johan Löfstrand. Bild: Nathalie Beser

Vilka är det viktigaste bostadspolitiska frågorna inför valet 2022?
– Vi Socialdemokrater kan inte acceptera att samhället abdikerar från bostadsfrågan och en nationell bostadspolitik krävs för att klara bostadsförsörjningen i hela landet. Målsättningen ska vara goda bostäder åt alla – inte en marknad för några. Det behövs fler hyresrätter och blandade bostadsområden med villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen.

Vad ser ni för lösning på dessa?
– Vi Socialdemokrater vill återinföra investeringsstödet för att bygga hyresrätter och studentlägenheter. För att komma tillrätta med bostadsbristen måste vi bygga fler bostäder som människor har råd att bo i. Vi vill även ge kommuner bättre förutsättningar att driva en aktiv markpolitik för att bryta segregationen genom att införa en ny modern förköpslag och stärka kommunernas möjlighet att redan i detaljplan styra mot blandade bostadsområden.

Hur ser ni på framtiden för investeringsstödet?
– Vi vill återinföra investeringsstödet som togs bort av högermajoriteten i riksdagen.

Hur ser ni på fri hyressättning för nyproduktion?
– Marknadshyror leder till en ökad omfördelning från hyresgäster till fastighetsägare, med en sämre vardagsekonomi för väldigt många människor som följd, och med ännu större svårigheter att få en bostad. Allt detta utan att byggandet kan förväntas öka. Vi motsätter oss marknadshyror, och den svenska hyresförhandlingsmodellen ska stärkas.

I somras kom förslag från regeringen om ett statligt fastighetsbolag – vad anser ni om det förslaget?
– Ännu finns det inget förslag, det regeringen har gjort är att tillsätta en utredning och vi får se vad den kommer fram till. Men vi ser att det finns fördelar med ett statligt ägt fastighetsbolag som långsiktigt kan bidra till att utveckla områden och fastighetsbestånd till gagn för invånarna och samhällsutvecklingen. Detta som en motvikt till de fastighetsägare som har ett kortsiktigt vinstintresse.

En uppmärksammad fråga det senare året har handlat om det utbredda byggfusket kring löner, skatter och sociala avgifter – vad behövs för att komma till rätta med detta?
– Vi Socialdemokrater vill bygga ut de regionala arbetskriminalitetscentren och göra det enklare för vanligt folk att tipsa om arbetslivskriminalitet och skärpa sanktionerna för utnyttjande av arbetstagare. Genom reformer som gör det svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad vill vi motarbeta de affärsmodeller som driver på arbetslivskriminaliteten.

Alla pratar om regelförändringar för att underlätta byggnation – vilka regler är viktigast att det ändras i, och hur?
– Det har gjorts en hel del regelförenklingar som det är viktigt att följa upp och vara beredd till ytterligare förändringar om det visar sig vara nödvändigt. Ett ökat industriellt byggande underlättar byggandet. För att det ska byggas fler småhus har vi arbetat med regelförenklingar. Men ett hinder är kommunernas planläggning av mark. Om inte kommunerna planlägger mark, kan vi ändra vilka regler vi vill nationellt utan någon större framgång.

Hur vill ni att framtidens strandskydd ska se ut?
– Vi anser att det bör bli enklare att bygga strandnära på landsbygden. Samtidigt vill vi skärpa strandskyddet där det är stor efterfrågan på mark och förtydliga strandskyddet för att bevara växt- och djurliv på land och i vatten.

Hur ser ni på kreditrestriktionerna – behövs några förändringar där?
– Det är inte aktuellt med några förändringar i nuläget. När vi går mot en mörkare ekonomisk tid oroar sig många hushåll för stigande räntor och högre hushållskostnader. För högt belånade hushåll innebär amorteringskraven högre utgifter, eftersom de måste betala mer på sina lån. Det är samtidigt väldigt viktigt att konstatera att amorteringskravet har tjänat Sverige väl. Hushållens skuldsättning är idag lägre än vad den annars hade varit. Vi följer situationen noggrant, men vi ska vara glada att fler amorterat på sina lån när konjunkturen viker och räntorna stiger.

Läs också