Vilka är det viktigaste bostadspolitiska frågorna inför valet 2022?
– Plånboksfrågan är generellt sett en av de allra viktigaste inför valet och den skär genom flera politikområden och inte minst bostadsområdet. Många såväl egnahemsägare som hyresgäster oroar sig över boendeekonomin framåt. Energi- och finanspolitiken är avgörande, hushållen måste ha råd att betala såväl elräkningen som räntorna.
– Bostadsbyggandet minskade med elva procent under första halvåret, jämfört med samma period 2021. Boverket spår samtidigt att bostadsbyggandet kommer att minska med 30–40 procent nästa år. Branschen talar om en tvärnit i byggandet – i en tid då Sverige fortfarande har bostadsbrist.
Vad ser ni för lösning på dessa?
– Moderaterna tänker stärka hushållens ekonomi. Detta genom att sänka skatten på låga och medelstora inkomster – med 500 kronor per månad för en medelinkomsttagare och för pensionärer i samma utsträckning. Vi vill göra det 5 kronor per liter billigare att tanka och införa ett högkostnadsskydd för att skydda hushållen från elpriskrisen. Vi vill även sänka skatten på ISK. Samtidigt är Moderaterna garanten för att vänstersidans förslag om att återinföra fastighetsskatten inte blir av.
– Vi behöver arbeta både med utbudet och efterfrågan. Vi vill bland annat genomföra kraftiga regelförenklingar, effektivisera tillståndsprocesserna och se över kreditrestriktionerna. Därtill krävs extra stöd till de som inte kan efterfråga en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden – vi anser bland annat att systemet med sociala kontrakt behöver utvecklas och standardiseras.
Hur ser ni på framtiden för investeringsstödet?
– Vi vill inte återinföra det. Investeringsstödet visade sig fungera dåligt, det bekräftades bland annat av en granskning gjord av Riksrevisionen. Stöden gynnade främst bara de som redan är gynnade ekonomiskt, var kostsamma och snedvred samtidigt bostadsmarknaden.
Hur ser ni på fri hyressättning för nyproduktion?
– Vi står bakom det förslag som regeringen arbetade fram under 2021, men som ännu inte lämnats till riksdagen.
I somras kom förslag från regeringen om ett statligt fastighetsbolag – vad anser ni om det förslaget?
– Vi tycker att det är en dålig idé. Det är inte fastighetsbolagens ägandeform som orsakat bostadsbristen i Sverige utan det snåriga regelverket som fastighets- och byggbolagen tvingas navigera i.
En uppmärksammad fråga det senare året har handlat om det utbredda byggfusket kring löner, skatter och sociala avgifter – vad behövs för att komma till rätta med detta?
– Det behövs fler och bättre inspektioner på svenska arbetsplatser. Likaså behöver sekretesshinder undanröjas så att berörda myndigheter kan dela relevant information med varandra, exempelvis uppgifter som framkommer vid arbetsplatsinspektioner. Reglerna kring arbetskraftsinvandring behöver fortsatt stramas åt. Det är inte heller ovanligt att människor i det så kallade skuggsamhället arbetar inom byggbranschen. Kommuner och andra myndigheter borde ha en anmälningsplikt till Migrationsverket och Polismyndigheten när de påträffar en person utan tillstånd att vara i Sverige.
Alla pratar om regelförändringar för att underlätta byggnation – vilka regler är viktigast att det ändras i, och hur?
– Vi tror att det krävs ett helhetsgrepp och förändringar av generell art, därmed vill vi inte låsa oss vid särskilda regler.
Hur vill ni att framtidens strandskydd ska se ut?
– Vi anser att det generella strandskyddet ska avskaffas och att kommunerna istället bör få möjlighet att själva peka ut sjöar och vattendrag där 50 eller 100 meter strandskydd ska gälla. Flexibiliteten i strandskyddet, där sådant beslutats, bör samtidigt ökas genom fler dispensskäl och större möjligheter till intresseavvägning i dispensbedömningen. Undantagen för areella näringar bör samtidigt stärkas och även inkludera hästnäringen. Kommunen bör också ha rätt att upphäva strandskyddsområden de tidigare beslutat om.
Hur ser ni på kreditrestriktionerna – behövs några förändringar där?
– Vi vill göra en generell översyn av kreditrestriktionerna för att säkerställa att de inte i onödan drabbar till exempel förstagångsköpare mer än nödvändigt. Därtill vill vi höja bolånetaket till 90 procent och samtidigt slopa ränteavdraget på blancolån.
