Vilka är det viktigaste bostadspolitiska frågorna inför valet 2022?
– Det måste byggas mer. Då behöver byggreglerna förenklas, skatter och amorteringskrav behöver ses över och finansieringen behöver säkerställas. Det är också viktigt att komma till rätta med långa överklagandetider och en vidlyftig sakägarkrets som fördröjer och fördyrar byggprojekt.
Vad ser ni för lösning på dessa?
– Kommunernas tolkningar av byggkraven behöver bli mer enhetliga. Vi vill också ta bort det skärpta amorteringskravet och se över möjligheten att införa en typ av särskilt bosparande. Vi vill även införa fri hyressättning i nybyggda hyresbostäder och sätta en gräns för hur lång tid det ska få ta att behandla ett överklagande. Vi vill dessutom begränsa kretsen som har rätt att överklaga.
Hur ser ni på framtiden för investeringsstödet?
– Vi är i grunden kritiska till detta, men har accepterat ett reformerat investeringsstöd som har varit utformat för att stimulera bostäder som kan användas för sociala ändamål. Ska investeringsstödet återinföras ska det vara i en samordnad aktion där vi samtidigt ser över hyressättningssystemet.
Hur ser ni på fri hyressättning för nyproduktion?
– Vi vill att det införs i enlighet med det förslag som utretts. Vi drev fram ett konkret och genomförbart förslag inom ramen för januariavtalet, ett förslag som tyvärr fälldes av bland annat Moderaterna och Vänsterpartiet.
I somras kom förslag från regeringen om ett statligt fastighetsbolag – vad anser ni om det förslaget?
– Vi står inte bakom det förslaget. Vi vill inte se ett ökat statligt fastighetsägande.
En uppmärksammad fråga det senare året har handlat om det utbredda byggfusket kring löner, skatter och sociala avgifter – vad behövs för att komma till rätta med detta?
– Vi behöver se till att det finns regler och kontroller som gör att fusk och organiserad brottslighet kan stängas ute från byggarbetsplatserna. Personalliggaren är ett exempel på ett verkningsfullt redskap för arbetsgivare och fackföreningar att hålla reda på vilka det är som befinner sig på byggarbetsplatsen, om de är utbildade, har rätt skyddsutrustning och får den lön de har rätt till. Det behövs ett betydligt bättre samarbete mellan myndigheter och bransch, men det förutsätter också att det offentliga i sina upphandlingar har rutiner som säkerställer att man har kontroll över alla led i byggentreprenader.
Alla pratar om regelförändringar för att underlätta byggnation – vilka regler är viktigast att det ändras i, och hur?
– Det handlar bland annat om harmoniserade byggkrav, skärpta regler för överklagande, ökade möjligheter att avvika från detaljplaner och förändrade skatteregler med mera.
Hur vill ni att framtidens strandskydd ska se ut?
– Vi vill att det ska finnas bra möjligheter att bygga, leva och bo i hela Sverige. Därför vill vi långsiktigt avskaffa det generella strandskyddet och ersätta det med ett kommunalt ansvar för att peka ut särskilt skyddsvärda områden, utan att länsstyrelserna ska kunna blockera möjligheterna till utveckling på landsbygden. Inom ramen för januariavtalet drev vi fram ett förslag till den största förändringen av strandskyddet sedan det infördes. Även detta förslag röstades dessvärre ner av Moderaterna, Vänsterpartiet, med flera.
Hur ser ni på kreditrestriktionerna – behövs några förändringar där?
– Ja. Kreditrestriktionerna gör det nästintill omöjligt för många att låna till en bostad, särskilt för den som är ny i Sverige, ung, nyligen separerad, eller ensamstående, även med en normal inkomst. Därför vill vi utvärdera amorteringskraven i syfte att förenkla inträdet på bostadsmarknaden för fler. Vi vill också att det extra amorteringskravet tas bort nu när räntorna stiger eftersom det har inneburit påfrestningar för många hushåll. Vi vill även att ett särskilt bosparande ska införas.
