Arkitektbranschen står aldrig stilla, trender kommer och trender går. Nu har Fastighetssverige pratat med företrädare för etablerade svenska byråer för att ta reda på hur de ser på sig själva, sitt yrke och sin roll.
Hur ser Sveriges arkitektkontor på sin funktion i dag och vad tycker man om trender och nyheter som öppnat upp branschen inom de olika segmenten? Fastighetssverige tog ett snack med några kända kontor som fick ge sin syn på det skrå de valt att tillhöra.
Maja Morota och Alexia Staaf är partners och arkitekter på Morota Staaf, en liten men dedikerad byrå med säte i Stockholm.
– Vi skulle vilja betona digitalisering, deltagande och maximalism. AI och generativ design har det senaste året öppnat upp för helt nya sätt att ta sig an projekt, och gör det möjligt att väga olika scenarion mot varandra redan tidigt i projekten. Det handlar inte bara om optimering av det som planeras, utan vi upplever också att det skapar mer dynamiska och engagerande samarbeten och processer. För oss handlar det lika mycket om effektivitet som att det möjliggör en tydligare bildbaserad kommunikation, där teknologin inte bara stödjer utan stärker en arkitektonisk vision, säger Alexia Staaf.
– Ett ökat medborgardeltagande, där människor engageras i utformningen av sina livsmiljöer, är också något som vi sett mer. Det är en förändring som känns både nödvändig och inspirerande, säger Maja Morota.
Rickard Stark är arktiekt och en av grundarna till Göteborgsbaserade Okidoki:
– De senast årens stora grejer som det snackas om är väl återbruk, trä och klassisk arkitektur. Vad det gäller arkitektur så har vi lämnat en period av en intensiv byggproduktion, inte minst på bostadssidan men även många stora kontor har byggts. Och nu när vi summerar resultatet kan man konstatera att väldigt mycket tyvärr har blivit ganska dåligt. Många förväntar sig något mer människotillvänt, något som är varmare och vackrare. Mer stil och tradition. Det är förmodligen det som ges uttryck i detta med klassisk arkitektur. Interiört är det viktigare och viktigare med starka unika koncept som inte kan upplevas någon annanstans och att hela den visuella miljön är formgiven som en helhet inklusive visuell ID, kläder och skyltar.
Alexia Staaf nämner digitala verktyg, som interaktiva kartor och virtuella 3D-modeller.
– De har gjort det möjligt att bjuda in i pågående processer på ett helt annat sätt. Men medborgardeltagande handlar inte bara om att skapa tillgång till teknologin, utmaningen handlar om att möta människor där de är och erbjuda verktyg att påverka på ett sätt som känns naturligt och engagerande, berättar Alexia Staaf.
– Det senaste året upplever vi en tydlig rörelse bort från den strikta minimalismen och in mot en djärvare, mer uttrycksfull estetik. Man vågar leka med färger, mönster och texturer på ett sätt som skapar unika och personliga miljöer. Maximalism är en välkommen trend som låter oss skapa miljöer med stark identitet – byggnader och interiörer som verkligen står ut och kommunicerar en berättelse, säger Maja Morota.
Kristin Gausdal, arkitekt och partner på Byrån för Arkitektur & Urbanism, BAU, svarar:
– Hållbarhetsperspektivet har tagit klivet in i finrummet och har blivit självklart. Detta ser vi i materialmedvetenhet och i frågor kring återbruk och cirkularitet. Vi ser ett ökat fokus på kvalitet – i hantverk, i material – gärna naturmaterial eller resurssnåla material med lågt klimatavtryck, som kanske är nyckeln till att bygga hållbart – vi ska bygga med en sådan kvalitet att man inte vill riva bort eller riva ner, utan låta åldras med patina eller återanvända i en nästa livscykel. Social hållbarhet är också viktigare i dag, välmåendet och hälsoaspekten påverkar hur vi utformar miljöer, rum och byggnader – men även trygghetsaspekten och barnperspektivet.
Vad kan man säga om trender inom arkitektur inför kommande år?
– Vi skall rita och bygga smartare, vackrare byggnader och med möjlighet att demontera, menar Kristin Gausdal.
– Ja, svaret på frågan måste nog vara att återinföra skönhetsbegreppet och att verkligen mena något med det. Det är rent objektivt inte vackert för flertalet med för släta och upprepande fasader utan känsla för proportioner, inga skuggor eller dekorativa inslag. Det är finare med tegel än fibercement. Lertegel är finare är betongtegel. Spritputs är finare än sprutputs. Spröjsade träfönster är finare än polska plastfönster, säger Rickard Stark.
– Jag skulle säga att en av de mest spännande utvecklingarna vi ser just nu är gamification eller spelifiering, en trend som genomsyrar flera branscher, från detaljhandel till hälsovård. Gamification innebär att man använder spelelement i sammanhang som normalt inte är spelbaserade. Det handlar om att göra upplevelser mer interaktiva och roligare, vilket leder till ökat deltagande och ett starkare band mellan användaren och produkten eller tjänsten, säger Alexia Staaf och fortsätter:
– Vi ser det här inom detaljhandeln och modebranschen. Särskilt inom lyxsegmentet, där varumärken som Louis Vuitton, Balenciaga och Gucci använder spel och digitala plattformar för att skapa interaktiva och engagerande upplevelser för sina kunder. Genom spel (som ”Louis: The game” och ”Afterworld: The Age of Tomorrow”) har dessa varumärken lyckats omvandla shopping från en ren transaktion till en upplevelse som tilltalar särskilt generation Z – den första digitalt inhemska generationen. För dessa konsumenter handlar shopping om personliga upplevelser och identitetsskapande snarare än bara produkter.
– AI-teknologi kan användas för att skapa hyperpersonliga upplevelser, där digitala tvillingar och anpassningsbara rumsupplevelser ger kunderna möjlighet att utforska och skräddarsy sina framtida hem på ett innovativt sätt. Precis som modehusen använder spel för att skapa starkare band med sina kunder kan fastighetsutvecklare använda samma strategi för att attrahera den yngre generationen, som förväntar sig interaktivitet, personalisering och teknologiskt driven design, säger Alxia Staaf.
– Så det ska väl sägas att vi trendspanar om oss själva. Sedan i somras driver vi projektet DIGIRI (Digital Rights Initiativ) där vi i samarbete med experter inom barnrätt utvecklar ett spel som stärker barns rätt inom samhällsplaneringen. Men oavsett vår egna inriktning mot spel så är det vår spaning, förklarar Maja Morota och tillägger:
– Du kan ju skriva att om man som fastighetsutvecklare tycker att det låter som en spaning i tiden så får man gärna kontakta oss.
Arkitektyrket handlar ju ofta om mer än att ”bara” rita hus – vilket kanske mer var vad det handlade om förr. Håller du med om det och vad anser du om det i så fall – eller, om du inte håller med, hur ser du på din roll?
– Vår roll är ofta att balansera flera perspektiv och intressen: från hållbarhetsmål och materialval till att förstå de sociala och kulturella kontexterna där våra projekt tar form, menar Maja Morota.
– Vi är också kvinnliga företagare och känner att vi som litet kontor måste positionera oss. Innovation och teknologi, särskilt med AI och deltagande designprocesser – och nu även spel, har blivit centrala delar av det vi gör. Skulle säga att vi genom Morota Staaf som kontor – och nu senast genom att gå in i spelvärlden – visar på hur vi breddar vår arkitektoniska roll, även utanför de traditionella ramarna, säger Alexia Staaf.
– Jag kan bara svara för Okidoki, eftersom varken jag eller Fredrik har arbetat på ett ”riktigt” arkitektkontor. Okidoki förenar en unik formgivningstradition med samhällsförståelse och tunga frågor. I vårt bolag jobbar vi just med arkitekturens hela skala från inredning till stadsplanering och det gör att vi blir bättre på varje enskild del, menar Rickard Stark.
– Vi har alltid tyckt att det är roligt att kommunicera och därför har vi också ett eget varumärke för strategisk kommunikation (Atelier) där vi gör koncept, strategier, grafisk form och paketeringar för fastighetsaffärer mm. Det är framtiden för oss som arkitektkontor och här finns också stora budgetar som vi som bransch i dagsläget inte har tillgång till. Här kan arkitektbranschen växa.
– Arkitektur handlar om den gestaltade livsmiljön. Vi jobbar brett och från ax till limpa, vilket gör det till ett fantastiskt fascinerande och roligt yrke där man aldrig slutar lära sig nya saker, avslutar Kristin Gausdal.
