Regeringen har utsett Caroline Asserup till ny generaldirektör för Energimyndigheten. Hon har, med sina dryga 20 år på Energimyndigheten, naturligtvis gedigna kunskaper om både myndigheten och energifrågorna. Men hur ser den nya generaldirektören på fastighetsbranschen, en bransch som är en av de stora förbrukarna, samtidigt som omställningen till fossilfritt går långsamt? Fastighetssverige her pratat med Caroline Asserup.
Caroline Asserup har redan erfarenhet av tjänsten som generaldirektör efter att ha varit tillförordnad generaldirektör sedan den 1 september förra året. Innan det innehade hon tjänsten som avdelningschef för Klimatavdelningen, där hon ansvarade för bland annat energiplanering, förvaltning och utveckling av styrmedel för förnybar energi, samt internationella klimatsamarbeten och exportfrämjande. Hon har tidigare haft enhetschefstjänster med ansvar för både energisystem och för energianvändning och analys. Under perioder har hon dessutom arbetat på Näringsdepartementet med elmarknadsfrågor och energisystemet, samt på Finansdepartementet med energi och miljöskatter.
– Energimyndighetens uppdrag utgör en central del i arbetet med att bygga upp en långsiktigt robust och hållbar energiförsörjning. Vi har en strategisk roll i att skapa förutsättningar för Sveriges stärkta konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Jag ser mycket fram emot att leda myndighetens viktiga arbete, säger Caroline Asserup.
Hur ser du på fastighetsbranschens omställningstakt från fossilt till fossilfritt? Går den tillräckligt snabbt?
– Svenska byggnader värms till stor del av fjärrvärme och värmepumpar. Det är idag bara en liten andel byggnader som värms direkt med fossila bränslen. Det innebär att omställningen av fastighetsbranschen är beroende av att fjärrvärme och el är fossilfritt, något som branschen påverkar genom kravställande och dialog med leverantörer.
Hur kan Energimyndigheten underlätta fastighetsbranschens omställning, anser du?
– Energimyndighetens uppdrag är att se till omställningen av hela energisystemet, där byggnader och fastighetsbranschen har en viktig roll. Energimyndigheten arbetar med att belysa både potentialer och möjligheter för fastighetsbranschen att bidra till omställningen. Det gör vi genom analyser, informationsinsatser, vägledning och förslag till förändringar inom ramen för vårt breda uppdrag, menar Caroline Asserup.
Vad ser du som det största utmaningarna framöver när det gäller energiförbrukning för bygg- och fastighetsbranscherna?
– Energieffektiviseringsåtgärder konkurrerar ofta med andra investeringar i byggnader. Större renoveringar sker sällan och ett missat renoveringsfönster minskar chansen att energieffektiviseringsåtgärderna utförs. För att öka energieffektiviseringstakten är det viktigt att arbeta kompetenshöjande när det gäller att räkna på energieffektiviseringsåtgärder i samband med att man tar beslut om renoveringsåtgärder.
Din myndighets uppdrag förändras och utvecklas, står det i pressmeddelandet. Kan du utveckla det påståendet lite? På vilket sätt?
– Energimyndigheten fick den 1 augusti i år en helt ny instruktion som tydliggör myndighetens uppgifter och roller, bland annat att vi ska bevaka, analysera och främja omställningen till ett fossilfritt energisystem. Vi ska även främja en energianvändning som förenar försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet, säger Caroline Asserup och fortsätter:
– Mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget sker det även en snabb utveckling av myndighetens arbete inom energiberedskapsområdet.
På vilket sätt, tror du, har AI förändrat och kommer AI förändra sättet vi ser på energiförbrukning generellt i Sverige?
– AI utvecklas snabbt och kan få stor påverkan på energisystemet. Det finns flera möjligheter att bidra med nyttor i energisystemet med hjälp av AI så som potentialen för effektivisering och optimering i hur energi tillförs, distribueras och används. Men även aspekter som AI:s påverkan på den elanvändning som krävs för att träna och använda AI-modeller inom datacenter får påverkan på energisystemet. Det är svårt att uppskatta nettoeffekten AI kommer ha på energianvändningen i samhället i stort. Här är det viktigt att Energimyndigheten följer utvecklingen vad gäller AI och dess tillämpning, samt utvecklingen inom EU vad gäller styrning och regler.
