Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, presenterar under fredagen vårens ekonomirapport, en rapport som har extra fokus på fastighetsrelaterade frågor. Hennes rapport ger en insikt i de makroekonomiska faktorer och trender som påverkar fastighetsbranschen just nu.
– 193 svenska kommuner har, enligt den senaste befolkningsräkningen, tappat invånare under 2023. Många av dessa kommuner anser att detta beror på stoppet i bostadsbyggandet och att invånarantalet kommer att växa när det kommer i gång igen. Men tittar man på Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos så kommer det inte finnas något underlag för en sådan tillväxt. Snarare är 2023 det nya normala, säger Annika Wallenskog.
Den kommunala sektorn står inför stora utmaningar men också en hel del möjligheter de kommande åren. Det är därför viktigt, menar Annika Wallenskog, att ha en god bild av spelplanen.
– Vissa kommuner kommer att fortsätta växa, till exempel Uppsala och Skellefteå, vilket är positivt. Vi har alltså en omflyttning och en urbanisering i landet som gör att det, på vissa håll, kommer att finnas en marknad för fastigheter, menar Annika Wallenskog.
De flesta experter räknar med att inflationen nu kommer att gå ned, i juni till 2,3 procent, och att räntan kommer att sänkas ytterligare tre gånger under året, vilket många tror kommer att ge en riksbanksränta vid utgången av 2024 på 3 procent. Dessa lägre räntekostnader samt en stabilisering när det gäller byggkostnadsindex kommer att göra att fler kommuner anser sig kunna planera eller färdigställa byggen i större utsträckning.
Men enligt SCB kommer befolkningen de närmaste tio åren att öka med endast 247 000 personer, medan Sveriges folkmängd fram tills ganska nyligen i raks takt ökat med över en miljon. Den framtida, kommande befolkningsökningen är alltså bara en fjärdedel så stor som den varit. Dessutom kommer andelen barn och unga att minska.
– Det är i första hand gruppen 80+ som kommer att öka med över 200 000 de närmste åren. Det som kommer att behövas är alltså olika boendeformer för seniorer. Jag tror inte riktigt att fastighets- och byggbolagen har fångat upp den här nya demografiska trenderna. Vi har väldigt låg invandring och extremt lågt barnafödande och jag är inte säker på att de har funderat över det.
Det har rått bostadsbrist på många ställen, vilket vi förmodligen, tror Annika Wallenskog, kommer att ha även fortsättningsvis – men på många ställen är det risk att det i stället byggts för mycket.
– Det handlar ju också om priset på de nybyggda bostäderna. Det finns en efterfrågan på bostäder, men kanske inte till det pris man klarar av att bygga för.
Hur ska fastighetsbranschen och kommuner som vill bygga möta detta?
– Jag tror att man måste börja fundera på det här med boenden för äldre. Det måste inte vara institutionsboenden utan mer attraktiva boenden, för folk som är från 70 och uppåt men fortfarande är ganska pigga. Bostäder som succesivt kan ändras och ställas om i takt med att de boende åldras och behovet av stöd, hjälp och vård ökar. Det är det här som borde efterfrågas när kommuner beställer bostäder.
Det kan nu också vara idé att se över och ta itu med renoveringar av befintliga bestånd, menar Annika Wallenskog. Den tidigare snabba befolkningsökningen har gjort att fokus har legat på att bygga i kapp och bygga nytt.
– De kommunala investeringsnivåerna ligger högt när det gäller fastigheter. De kan vara läge att titta på omfördelning av resurserna för att bygga om de fastigheter som redan finns.
