Stadsdelen Kopparlunden i centrala Västerås ska få nytt liv i ett jätteprojekt som innehåller fyra olika detaljplaner och närmare 1 700 bostäder. Flera av fastighetsbranschens absoluta tungviktare är med och förvandlar området alldeles intill innerstaden. Fastighetssverige berättar mer om de ambitiösa planerna.
Idag väntas byggnadsnämnden besluta om granskning av tre av de totalt fyra detaljplanerna för Kopparlunden, en stadsdel som ligger direkt öster om Västerås stadskärna. Planerna innehåller sammanlagt cirka 1 700 nya bostäder och innebär en rejäl omvandling av stadsdelen. Efter samrådet som hölls under hösten 2019 har kommunen gjort en del stora ändringar av planförslagen för att ta hänsyn till de åsikter som kom in. Bland annat har antalet bostäder minskats från 2 100 till 1 700 i syfte att skapa mer park- och torgytor per invånare. I de nya planförslagen är det cirka 40 procent mer park- och torgyta per invånare.
– Det nya förslaget ser verkligen bra ut och man har fått till en bra avvägning mellan nybyggnad och bevarande. Blandningen av nytt och gammalt gör att Kopparlunden kommer att bli ett unikt och mycket spännande område i Västerås, säger byggnadsnämndens ordförande Monica Stolpe Nordin i ett pressmeddelande.
För Kopparlunden som helhet finns det alltså fyra detaljplaneområden och det finns detaljplaneförslag till delarna som benämns Norr, Mitt och Syd medan Öst kommer att utvecklas i ett senare skede.
Syftet med hela omvandlingen är att skapa en blandad och hållbar stadsdel med nya bostäder, butiker, kontor, förskolor, parker och torg.
”Den historiska miljön i området är en viktig del av Västerås historia och även ett riksintresse som på ett unikt sätt visar industrihistorien i Sverige. Samspelet mellan historien och framtiden är viktigt för oss och det är en central fråga i projektet”, står det i planbeskrivningen.
Förutom Västerås stad engagerar projektet några av Sveriges absolut tyngsta fastighetsbolag. Castellum, Balder, Nyfosa, Klövern, Kungsleden, Peab och Riksbyggen äger alla mark inom en eller flera av detaljplanerna. Nedan följer fakta om de tre detaljplaner som nu ska ut på granskning.
Detaljplan Syd:
Här äger Nyfosa, Castellum, Klövern och Kungsleden mark. Detaljplanen möjliggör att cirka 685 lägenheter och cirka 124 000 bruttoarea (BTA) tillkommer i Kopparlunden Syd för boende och verksamheter. Cirka åtta stycken nya kvarter och byggrätter, innehållande bostäder, kontor, centrumverksamheter, kulturverksamheter, verksamhetslokaler, parkeringshus samt förskola föreslås. Befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse lyfts fram i stadsmiljön och skyddas och planen möjliggör både omvandling av flertalet befintliga byggnader samt nya byggrätter. Nya stråk bildas och kopplar ihop planområdet med Kopparlundsvägen och övriga delar av Kopparlunden. Planområdets areal är 5,1 hektar.
Detaljplan Mitt:
Här är de mest framträdande fastighetsägarna Nyfosa, Klövern, Castellum, Balder, Peab och Riksbyggen. Detaljplanen möjliggör att cirka 55 000 kvadratmeter bruttoarea (BTA) tillkommer i Kopparlunden Mitt, där merparten utgörs av lokaler för centrumändamål och andelen bostäder utgör cirka 15 procent. Det befintliga byggnadsbeståndet omfattar cirka 72 000 kvadratmeter och inrymmer huvudsakligen lokaler för olika verksamheter. Planområdets areal är cirka 10 hektar.
Detaljplan Norr:
Här är de mest framträdande fastighetsägarna Klövern, Balder och Peab. Detaljplanen möjliggör cirka 900 bostäder och över 16 000 kvadratmeter äldrevård, kontor, handel och verksamheter i nya och befintliga byggnader samt två förskolor och möjligheten att bedriva hotell och gymnasium/ högre utbildning. Detaljplanen möjliggör även en ny gång- och cykelbro för att ansluta Kopparlunden till området norr om E18, bland annat Emausskolan. Planområdets areal är cirka 5,5 hektar.
I början av 2021 kommer detaljplanerna ut på granskning vilket är det sista steget innan planerna kommer upp för beslut om antagande i byggnadsnämnden. Därefter vinner de laga kraft vilket väntas ske i maj-juni 2021, men det kan bli senarelagt om detaljplanerna överklagas efter antagandet. De första spadtagen väntas tas år 2021-2022.
