Det kommer politiska signaler om att den kommunala fastighetsavgiften kan komma att tas bort. Det här gör att flera turistkommuner i landet oroas över att inkomster på många miljoner ska försvinna. Nu höjer flera av kommunerna gemensamt sina röster.
Den kommunala fastighetsavgiften infördes för 15 år sedan och har sedan dess blivit en bra inkomstkälla för turistkommuner, eftersom dessa kanske inte alltid har så många bofasta invånare – men desto fler besökare under turistsäsongerna. Kommunerna menar att pengarna behövs för att kunna serva turisterna, vilket SVT Dalarna var först om att berätta.
Små turistkommuner kan ha få fast boende men desto fler fritidshus och för dem har den kommunala fastighetsavgiften varit ett viktigt tillskott de senaste 15 åren. Åsa Bejvall är ekonomichef på Mörbylånga kommun:
– Fastighetsavgiften är en viktig intäkt för kommunen. Den hjälper till att täcka en del utgifter som uppkommer i samband med att folk är här och nyttjar sina hus. De flesta betalar ju kommunalskatt i kommunen men de som inte är skrivna här nyttjar ju ändå de kommunala resurserna i större utsträckning än vanliga turister som inte har hus här. Så det är ett bidrag när de nyttjar kommunala vägar, vandringsleder, badplatser med mera
Vad händer, för er del, om fastighetsavgiften försvinner?
– Mörbylånga kommun har en intäkt på cirka 55 miljoner kronor per år i fastighetsavgift, så visst skulle det ha stor påverkan på vår ekonomi om den skulle försvinna. Dock brukar inte staten vara så taskig att de bara tar bort en intäkt utan brukar kompensera med motsvarande annat bidrag – men den kan vara tillfällig och då förlorar vi i långa loppet.
Per Svensson (S) är kommunstyrelsens ordförande i Falkenbergs kommun. Han anser att den kommunala fastighetsavgiften kompenserar kommunen för kostnader kopplade till exploatering av nya bostäder till viss del.
– Jag tror inte staten gör något så ogenomtänkt som att ta bort fastighetsavgiften, menar Per Svensson.
Torgny Nilsson, som är ekonomichef i Åre Kommun, förklarar för Fastighetssverige att avgiften är en viktig intäkt för Åre som är en kommun med mycket turism och till följd också har höga kostnader.
– I kommunens budget för 2024 uppgår fastighetsavgiften till 62 miljoner kronor och det motsvarar nästan 7% av de totala skatteintäkterna. Det är en betydande del och utan den skulle kommunen troligtvis behöva kompenseras med andra former av intäkter för att klara samma servicenivå, berättar Torgny Nilsson.
Det finns ännu inget konkret förslag att avskaffa de kommunala fastighetsavgifterna, men i den stora utredning som just nu ser över hela skattesystemet och förhållandet mellan stat, kommun och region är den här avgiften något som är uppe för diskussion.
Vissa andra kommuner har uttryckt att det är orättvist att ni och andra turistkommuner har kunnat plocka ut de här pengarna under 15 år. Vad är din kommentar om det?
– De har helt fel. Kommuner med stor besöksnäring är diskriminerade i ersättningssystemen ändå. Det är enorma kostnader kopplade till gator, vägar, vatten, avlopp med mera som inte täcks av några nya skatteintäkter för turister. Turistområdena är dessutom ofta dyrare än vanligt att bygga ut, säger Per Svensson.
Åsa Bejvall i Mörbylånga håller med:
– Det kan man givetvis ha olika åsikter om men det medför ju också högre kostnader för oss i och med förbrukningen av våra tillgångar så det anser inte jag.
Den statliga utjämningskommittén arbetar just nu med att se över skatterna i kommunerna och regionerna och ett alternativ som diskuteras är att den kommunala fastighetsavgiften ersätts av en fastighetsskatt där pengarna går till staten. Utredningen ska vara klar i maj 2024.
Övriga kommuner i upproret:
Malung-Sälen, Borgholm, Härjedalen, Strömstad, Orust, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Halmstad, Berg och Älvdalen.
