Under måndagen kom det första beslutet från en skiljeman i ärendena om hyresförhandlingarna mellan Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen. 5,3 procent för 25 000 bostäder i Göteborg. Till Fastighetssverige kommenterar de båda parterna hur de ser på det utslaget.
Det var en besvikelse över nivån på skiljemannens rekommendation säger Rikard Ljunggren, vd för Fastighetsägarna GFR. De hade begärt tolv procent när ärendet om tvistlösning via skiljeman i hyresnämnden skickades in. Utfallet blev 5,3 procent.
– Naturligtvis är vi besvikna. Vi upplevde att vi hade en ganska stark argumentation för varför hyreshöjningen behöver ligga runt tolv procent, även med hänsyn till hyresgästernas betalningsförmåga.
Att skiljemannen har landat i en så exakt siffra upplever Rikard Ljunggren som märkligt. Främst för att det inte motiveras eller preciseras hur det blev just den siffran.
– Varför inte sex eller 5,4 procent? Vi får inga uppgifter om hur det kan bli så exakt på 5,3 procent.
– Det är klart att när vi tittar framåt så ger det mer vägledning till oss parter hur vi ska tänka och resonera. Men det gör också att risken är stor att vi kommer att landa hos skiljemän även i kommande förhandlingar.
Men det blev inte det utfallet ni hade hoppats på så – vad är det du tänker ska bli annorlunda om ni gör det på nytt i kommande förhandlingar?
– Jag tror att den stora fördelen här är att hade vi inte haft skiljeman tidigare. Hade vi inte haft det skulle vi suttit i förhandlingar fortfarande – och det hade förmodligen fortsatt till sommaren så som det gjorde förra året.
– Parterna har så diametralt olika uppfattningar om vad förhandlingarna ska baseras på och det ligger egentligen bara i hyresvärdarnas intresse att höja hyran. Hyresgästföreningen har haft en vetosituation, men nu finns den här ventilen och det ser vi som en stor fördel i sig.
Rikard Ljunggren säger att baserat på den samhällsekonomiska utvecklingen så pekar allting på att hyresvärdarna behöver ha en betydligt högre justering än vad de nu har fått.
– Vi hade ju kanske hoppats på att skiljemannen gjorde en mer objektiv bedömning.
Du menar att skiljemannen inte varit opartisk?
– Skiljemannen är naturligtvis oberoende. Men de behöver inte lämna några motiverade beslut eller visa hur de kommit fram till sin rekommendation till en viss procent. Det gör det väldigt svårt att utarbeta någon form av praxis kring just hur skiljemännen hanterar den här typen av tvister framöver.
– Det gör att eftersom parterna fortfarande är så långt ifrån varandra så kommer sannolikheten vara stor att vi kommer att hamna här nästa år igen.
Det är 90 ärenden som ska hanteras via skiljeman i år, samtidigt som verktyget med skiljeman ska tillämpas som en nödfallslösning – ser ni inte det så?
– Absolut. Det skulle tillämpas restriktivt och där ligger lite i båda parters ansvar och intresse att göra det, för det är båda parter som får bekosta skiljemannen. Naturligtvis vill vi alltid eftersträva en förhandlingsöverenskommelse vid bordet. Det finns inget egenvärde i att gå till en tvistlösare. Där får vi hoppas på att hyresgästföreningen kanske har en förändrad syn framöver.
– Men vi behöver ha betydligt skäligare hyresförhandlingar framöver än vad vi har haft historiskt. I slutändan drabbar det hyresgästerna som får sämre standard och en energieffektivisering som inte hänger med.
– Pengarna kan inte tas från någon annan än från hyresgästerna. För hyresvärdarna är det helt avgörande med den intäkten, det är den enda de har.
Vad tror du om resultatet för de andra tvisterna som nu också ska hanteras av skiljemännen?
– Det är svårt att spekulera i det. Så att det blir väl först när de här avgörandena är klara som vi kanske får en tydligare bild egentligen av om de tänker annorlunda, gör olika bedömningar och avvägningar.
– Så vi får titta på det, utvärdera och fundera kring hur vi ska förhålla oss till det för nästa års förhandlingar.
Du menar att det kanske går att lära sig någonting inför nästa förhandling om det blir samma situation igen?
– Ja, det är förhoppningen. Som sagt, det är inget självändamål att hamna i skiljemansfarandet. Men det är heller inget överdramatiskt. Tittar vi på allmännyttans sida med hyresmarknadskommittén så är det ju nästan mer regel än undantag att parterna hamnar där år efter år efter år.
– Så att det här är ju den privata sidans motsvarighet till hyresmarknadskommittén. Om vi ser på hur årshyresförhandlingarna har blivit historiskt så är det nog så att vi ska räkna med att vi kommer att landa här framöver.
– För att det är enda sättet att få ett avgörande helt enkelt, när parterna står så långt ifrån andra, säger Rikard Ljunggren.
Carl-Johan Bergström, förhandlingschef på Hyresgästföreningen, uppskattar att det blev ett tydligt beslut från skiljemannen i Göteborg.
– Och det är bra att det inte är några tolv som ursprungligen yrkades. Men det är en hög höjning som kommer träffa många hyresgäster hårt. Vi tycker också att det här är något som parterna borde kunnat lösa lokalt.
Vad hade ni hoppats på?
– Ett tydligt beslut och det har vi fått.
Parterna har nu två veckor på sig att omsätta rekommendationen till en förhandlingsöverenskommelse och med rätt underlag ska det inte vara några problem att lösa säger Carl-Johan Bergström. I kontrast så är just nu den höjning på hyran om 5,3 procent något högre än den genomsnittliga i landet än så länge. Han säger att för cirka 680 000 lägenheter är förhandlingarna klara och snittet är just nu 5,05 procent.
Tror du att utfallet kommer bli liknande i de andra ärendena som ska tas genom skiljeman?
– Förhandlingar vid förhandlingsbordet och i avgörande av skiljeman ska utgå från lokala förutsättningar. Förutsättningarna för olika orter är dock inte så olika så det skulle förvåna mig om kommande ärenden får väldigt annorlunda utfall.
