Om precis ett år, den 13 september 2026, väntar ett nytt riksdagsval. Som brukligt kommer månaderna fram till valdagen präglas av valrörelse där knäckfrågor för styrning och regeringsbildande diskuteras. Fastighetssverige har vänt sig till en rad profilerade experter för att få deras syn på vilken rollen bostadspolitiken kommer få i valrörelsen, vilka block och partier som har mest att vinna på att bli en tydlig röst i bostadsfrågan och om potentiella bostadsministerkandidater.
För att få lotsas rätt inför den valrörelse som ska få sitt crescendo om ett år har Fastighetssverige vänt sig till fem tunga röster: Johanna Frelin, vd för Riksbyggen, Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, Anna Broman, näringspolitisk expert på Byggföretagen, Cattis Carlén, affärsområdeschef på Obos Deläga, och Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket, för att få en bättre inblick i situationen och frågorna om bostadspolitikens roll i valrörelsen.
Johanna Frelin, vd för Riksbyggen
Vilken roll ser du bostadspolitiken spela i valrörelsen 2026?
– Min stora förhoppning är att bostadspolitiken ska få ett betydligt större utrymme än vad den har idag i den politiska debatten. Bostadsbyggandet är rekordlågt och vi behöver få igång nyproduktionen av bostäder igen. Det behövs fler nya bostäder och ett ökat bostadsbyggande har också stor påverkan på sysselsättningen. En byggnadsarbetare sysselsätter ytterligare tre personer. Det finns många samhällsekonomiska vinster genom att öka bostadsproduktionen.
Vilka bostadspolitiska frågor kommer diskuteras flitigast?
– Jag hoppas att frågan om bostäder för äldre kommer upp på agendan. Det finns ett stort behov av fler anpassade bostäder för äldre, både för ”unga” seniorer som vill sälja villan och flytta till lättskött bostad som ger tid över för annat och som har ett socialt sammanhang. Behovet av anpassade bostäder för den äldsta delen av befolkningen är i många kommuner oerhört stort och en fråga som verkligen borde vara en het valfråga med tanke på hur många som är påverkade. Att bygga för äldre är också att bygga för unga. Genom fler anpassade bostäder för äldre frigörs bostäder som barnfamiljer och unga kan flytta till, det uppstår positiva flyttkedjor. Beredskapsfrågan kopplat till bostäder är också en fråga som borde mycket högre upp på dagordningen. I händelse av en stor kris eller krig är trygga och fungerande bostäder bärande för hur hela samhället kommer att fungera.
Ser du något block eller parti som har mer att vinna på att göra bostadsfrågan till en prioritet?
– Det behövs breda uppgörelser och långsiktiga spelregler för bostadsmarknaden för att skapa skillnad på riktigt. Utifrån det så borde alla partier som vill skapa ett robust samhällsbygge prioritera bostadsfrågan. Tillgången till en trygg bostad anpassad efter individensbehov är en av grundförutsättningarna för ett fungerande samhälle. Att skynda på den gröna omställningen i samhället är också en av våra stora framtidsfrågor. Ökat tempo i hållbarhetsarbetet inom bostadssektorn är en viktig del i den gröna omställningen och något som många partier förhoppningsvis vill driva.
Ser du någon potentiell bostadsministerkandidat från respektive sida till en kommande regering?
– Oj, svår men spännande fråga. En dröm vore ju om det var någon som hade bostadsfrågorna till 100 procent, det vill säga bara bostadsminister, inget annat. Och kanske vore det spännande om det var någon från branschen.
Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke
Vilken roll ser du bostadspolitiken spela i valrörelsen 2026? Vilka bostadspolitiska frågor kommer diskuteras flitigast?
– Inte omöjligt än att den kommer att få en större plats än vanligt. Tre tunga frågor finns redan i debatten; hur segregationen ska brytas (det vill säga tramsdebatten om ”tvångsblandning”), hur barnafödandet ska öka (som har tillgången till lämpliga bostäder för barnfamiljer som delsvar) och kreditrestriktionerna där regeringen planerar att genomföra lättnader den 1 april nästa år.
Ser du något block eller parti som har mer att vinna på att göra bostadsfrågan till en prioritet?
– Om regeringen formulerar en trovärdig politisk handlingsplan för sin ambition att skapa en ny ”egnahemsrörelse” och kopplar samman den visionen med förändringar av kreditrestriktionerna och kompletterande (nödvändiga) ekonomiska stöd finns ett tema att bygga på. Det röda laget brukar ha ökat bostadsbyggande som generellt slagnummer. Det biter knappast nu när vi har balans eller överskott i flera lokala marknader. Alltså hänger det i hög grad på om man lyckas skapa en trovärdig handlingsplan för att bryta boendesegregationen och göra det möjligt för fler att äga sina bostäder.
Ser du någon potentiell bostadsministerkandidat från respektive sida till en kommande regering?
– Om regeringen får fortsatt förtroende framstår Anderas Carlson som det självklara valet. Han levererar på det man gick till val på och kan rida vidare på Volvo, vovve och villa. På den röd-gröna sidan är det mer oklart. Socialdemokraternas ”hemliga” dröm är nog att S och C blir så stora att man kan bilda regering utan de övriga. Då kan Lawen Redar bli aktuell. Med en bredare regeringsbildning är frågan vem som får portföljen. Skulle V göra anspråk på posten som bostadsminister ligger partiledaren Nooshi Dadgostar väl till – men ett sådant drag skulle dock knappast vara ägnat att stärka branschens förtroende för regeringens avsikter. Om det Mp är både Amanda Palmstierna (nuvarande talesperson) och Katarina Luhr (tidigare talesperson) tänkbara.
Cattis Carlén, affärsområdeschef på Obos Deläga
Vilken roll ser du bostadspolitiken spela i valrörelsen 2026?
– Jag önskar att den ska spela stor roll under valrörelsen, gärna som en bredare samhällsfråga eftersom bostäder berör oss alla. Men jag tror inte bostadspolitiken kommer spela någon större roll under valrörelsen 2026.
Vilka bostadspolitiska frågor kommer diskuteras flitigast?
– Jag tror att de ändrade bolånereglerna som träder i kraft 1 april nästa år kan bli en het potatis. Jag tror också frågan om att bygga fler bostadsrätter och småhus vs. bygga fler hyresrätter kan bli en klassisk höger-vänster fråga. Just för att det engagerar väljare lokalt – inte minst när om det handlar om förtätning av bostadsområden. Det kan man tydligt se i lokalpolitiken.
Ser du något block eller parti som har mer att vinna på att göra bostadsfrågan till en prioritet?
– Traditionellt har vänsterblocket gjort bostadsfrågor till en större prioritet, gärna kopplat till större välfärdsfrågor eller hållbart byggande. Givet att vi fortfarande befinner oss i ekonomisk osäkerhet, så kanske högerblocket kommer försöka föreslå fler arbetsmarknadsåtgärder som direkt eller indirekt påverkar byggbranschen, som det tillfälliga ROT-avdraget.
– Jag tror också att Sverigedemokraterna inväntar rätt tillfälle att göra frågan om ”fri hyressättning” i nyproduktion till en prioritet de kan dra nytta av inom Tidösamarbetet.
Ser du någon potentiell bostadsministerkandidat från respektive sida till en kommande regering?
– Om Kristdemokraterna får möjlighet att ingå i en regering efter valet tror jag nuvarande infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson kommer sitta kvar. Om de rödgröna vinner har Lawen Redar seglat upp på listan efter arbetet med Socialdemokraternas nya migrations- och integrationspolitik – där bostadspolitik föreslås användas som en motor för att bryta segregation.
– Men mycket handlar om var bostadsfrågorna hamnar i regeringskansliet, under vilket departement. Sen blir de upp till de partiledare som förhandlar att plocka ut sitt lag av ministrar som ska fullgöra överenskommen politik.
Anna Broman, näringspolitisk expert på Byggföretagen
Vilken roll ser du bostadspolitiken spela i valrörelsen 2026?
– Svensk tillväxt har varit lägre under flera år till följd av svagt bostadsbyggande, vilket båda sidor ofta framhåller som ett allvarligt problem. Det gör att byggandet har lite bättre chans än annars att dyka upp i debatten den här gången. Särskilt bostadsbyggandet kopplat till stora industrietableringar och andra starka arbetsmarknadsregioner. Sen spelar bostadsfrågan en avgörande roll för att komma till rätta med en mängd andra samhällsutmaningar. Att bostadspolitiken i sig skulle komma högt upp på agendan är däremot en högoddsare – trots de stora utmaningar som finns för många hushåll har de flesta sin boendesituation löst.
Vilka bostadspolitiska frågor kommer diskuteras flitigast?
– Bostadspolitiken kan kopplas till flera politikområden och kommer upp genom dem, till exempel minskat barnafödande, integration, klimatfrågan och svensk ekonomi. Vilka bostadspolitiska frågor som kommer debatteras beror alltså på om det finns en konflikt mellan blocken på dessa områden och som knyter an till hur vi bor. Trots flera förändringar under mandatperioden kvarstår också frågan hur unga och hushåll med låga inkomster ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden och flytta till jobb, studier eller en bostad som bättre passar för en ny familjesituation.
Ser du något block eller parti som har mer att vinna på att göra bostadsfrågan till en prioritet?
– Det är mer omfattande och långsiktiga strukturreformer som skulle behövas för att lösa utmaningarna på bostadsmarknaden. Tyvärr vinner man sällan val på det – i valrörelser är det alltför ofta enkla lösningar som når fram.
Ser du någon potentiell bostadsministerkandidat från respektive sida till en kommande regering?
– Bostadsminister Andreas Carlson har ju flera gånger uttryckt att han inte är klar med de reformer han vill genomföra på området, så han skulle nog gärna fortsätta om den sidan vinner valet. På andra sidan beror det mycket på vilka partier som faktiskt ingår i regeringen, och det kan nog vara flera partier som är intresserade av att ta sig an den ministerportföljen.
Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket
Vilken roll kommer bostadspolitiken att spela under valrörelsen 2026?
– Jag önskar att jag var mer optimistisk, men jag tror inte att den kommer att spela så stor roll i år heller. Bostadsfrågan hamnar sannolikt i skymundan av frågor som rör sjukvård, försvaret och Sveriges ekonomi i stort. Frågan om en fungerande bostadsmarknad berör så många och väver samman så många delar av livet och det borde vara självklart att den hamnade på politiska agendan i större omfattning. Man överlåter åt privatpersoner att lösa sina bostadsproblem utan politisk hjälp. Ungarna lånar utan säkerhet för att ha råd med kontantinsatsen och de föräldrar som kan hjälper till ekonomiskt. De som skiljer sig flyttar till en för liten bostad med sängen i vardagsrummet och en del låter till och med bli att separera.
Ser du något block eller parti som har mer att vinna på att göra bostadsfrågan till en prioritet?
– Det är komplext. Alla skulle tjäna på att försöka få till förändringar som underlättar för människor att bo efter hur livet skiftar. Med all respekt för politiken så ser problemen olika ut beroende på var i landet du bor. Småstadens problem ser helt annorlunda ut jämfört med storstadens. Tänk om man kunde enas om frågor över partigränserna. Nu hamnar de ofta i frågor om hyresrätt kontra ägt boende och det är dags att byta spår nu. För det leder ingenvart.
– Det kanske inte är en politiker. Utan snarare en person med stor förståelse för bostadsmarknadens dynamik och i synnerhet dess problematik. Ytterst handlar det om en människa som också begriper att en dåligt fungerande bostadsmarknad ger konsekvenser, som exempelvis färre som vill bilda familj. Sen får den personen också gärna ha lite mod och stor nyfikenhet på att ta reda på hur illa det faktiskt är.
