Ett har gått sen fastighetsbranchen hade krismöte med bostadsministern Andreas Carlson (KD). Fastighetssverige vände sig till några av de som var med då för att se hur de ser på läget nu.
När bostadsministern för ett år sedan höll möte med nära 30 representanter från branschen så var fokuset på konstruktiva åtgärder. Vad de olika delegaterna såg som problem, men också med konstruktiva lösningar.
En av dem som tagit fram de tio punkterna som Fastighetsägarna hade med sig till mötet var Martin Lindvall, samhällspolitisk chef för medlemsorganisationen. Han berättar att av de punkterna så var en friare hyressättning vid nyproduktion den viktigaste. Men på önskelistan fanns också att snabba på processerna från planering till bygglov och fram till det att spaden sätts i marken. På den ekonomiska horisonten så ville de bland annat se lättnader i de kreditrestriktioner som påverkar hushållens möjligheter att finansiera bostadsköp.
– Vi ville också se åtgärder för att främja konvertering av lokaler till bostäder. Här noterar vi att regeringen delvis hörsammat önskemålet, även om det stöd som riktats till kommuner för ändrade detaljplaner har en marginell betydelse. Vi kom även med förslaget om att återställa rot-avdraget, vilket har blivit verklighet.
På det har också regeringen satt igång viktiga utredningar för att förenkla plan- och byggregler, få fram mer attraktiv mark att bygga på och korta ledtider. Alla positiva steg i rätt riktning menar Martin Lindvall. Samtidigt så hade han kanske hoppats på lite mer.
– Regeringen har fokuserat på inflationsbekämpning och det har varit klokt. Men det har också använts som en bekväm förklaring för att slippa ta tag i angelägna reformer. Många av de förslag vi lyft fram skulle inte vara inflationsdrivande, snarare tvärtom.
Så hur skulle du beskriva att fastighetsbranschen mår idag?
– Många letar efter ljus i mörkret. Tecken på att det har bottnat, indikationer på att det nu vänt. Positiva nyheter är förstås alltid välkomna, men på det stora hela består krisen. Lån läggs om till högre räntor, hushållens köpkraft förblir pressad, hyressättningssystemet har inte ändrats och ledtiderna fortsätter att driva produktionskostnader.
– Utöver det har utfallet i de årliga hyresförhandlingarna landat långt under vad våra medlemsföretag behövt för sin verksamhet. Det påverkar naturligtvis även villkoren för bostadsbyggandet. Nu ser regeringen över presumtionshyressystemet efter de olyckliga hovrättsdomarna, men det är mycket i hyressättningssystemet som behöver förbättras. Det kvarstår för många osäkerheter för den som funderar på att investera i ett så långsiktigt åtagande som nya hyresbostäder.
Anna Broman är bostadspolitisk expert på Byggföretagen. När mötet med bostadsministern begav sig förra året så var hon positivt inställd till mötet och menade att det visade på en krisinsikt. Hon önskade också att mötet skulle följas av politiskt ledarskap och strukturreformer.
– Vi tryckte på behovet av strukturreformer och framhöll att fler departement behöver involveras eftersom utmaningarna spänner över flera områden. Några frågor vi framhöll särskilt var kreditrestriktionerna i form av bolånetak och amorteringskrav, hyressystemets utformning och bristen på förutsägbarhet samt behovet av mer effektiva myndighetsprocesser och kortade ledtider.
Ett år senare, vad tycker du mötet lett till?
– Branschen var väldigt samstämmig på mötet om vilka de centrala utmaningarna var, och vår bild är att departementet har en insikt om reformbehovet. Det finns också en statssekreterargrupp som arbetar över departementsgränserna och som leds av statssekreterare Johan Davidson. Få reformer är på plats, men det pågår utredningar och uppdrag har getts till flera myndigheter.
Hur skulle du beskriva situationen för branschen nu?
– Situationen för bostadsbyggandet är fortsatt mycket allvarlig. Vår prognos är att det påbörjas 25 600 bostäder i år, vilket kan jämföras med de 68 400 som påbörjades 2021. Bara under första kvartalet i år gick cirka 600 företag i konkurs, vilket drabbade drygt 1 800 anställda. Jämfört med samma period året innan är det en 58-procentig ökning av antalet konkurser i byggindustrin.
Vad hoppas du ska hända framöver?
– Vår förhoppning är att det ska finnas politiskt mod och handlingskraft för att få till stånd nödvändiga reformer.
