Coronapandemins påverkan har ställt det mesta i världen på ända. Helena Bornevall, senior ekonom på Handelsbanken, tror att en djup lågkonjunktur är oundviklig under det närmsta halvåret. Under Stora Bostadsdagen i Göteborg gav hon en bred analys av det makroekonomiska läget under coronakrisen.
Helena Bornevall väljer att sätta fokus på det hittills snabba händelseförloppet i spåren av coronavirusets spridning och de stora osäkerheter som pandemin orsakar. Hon förklarar att oavsett vilken fråga man ställer handlar det om vad som händer med smittspridningen och hur regeringar och banker agerar:
– Under 2019 såg vi en snabb nedväxling i global efterfrågan och världshandeln minskade för första gången på länge. I slutet av året blev det lite mer positivt, industrin såg mer optimistiskt på framtiden. Vår bedömning var en mild lågkonjunktur i Sverige i början av 2020.
Men den analysen fick snabbt ställas på ända. Plötsligt var Brexit, primärvalet i USA eller landets handelskonflikt med Kina inte längre de stora störningarna – coronaviruset överskuggar allt.
– Det tar fullt fokus just nu och gör det väldigt svårt för alla bedömare att se vad som kommer hända. De klassiska modeller vi brukar använda väger in historiska samband, men det här är något helt nytt som vi aldrig upplevt. Kina har sett avstannad smittspridning och börjar nu öppna upp sin ekonomi samtidigt som man börjar införa restriktioner i andra delar av världen. Börsen reagerade sent men kraftigt och effekterna förhöjdes av fallande oljepriser, så det är stora rörelser på marknaden, säger Helena Bornevall.
Hon nämner att aspekter som tid, spridning och policyåtgärder driver de ekonomiska konsekvenserna. I nuläget pratar många om att det handlar om en fortsatt påverkan under två-tre månader, men det är också osäkra prognoser.
– Åtgärderna som genomförs i olika länder har förstås betydelse, man tvingar eller rekommenderar folk att stanna hemma. Det görs mycket bland regeringar för att mildra detta nu, sedan är frågan förstås om det görs tillräckligt.
Några av de mer extrema följderna har blivit reseförbud, nedstängning av skolor, inställda evenemang, stängda butiker och även frivillig eller i vissa fall påtvingad karantän. På detta nämner Helena Bornevall andra effekter som gäller utbudssidan med störningar i leveranskedjor.
– Vi kommer nog se mer av detta framöver med stängda fabriker och på det kommer avvaktande med konsumtion. Sedan har vi aspekten med finansmarknadsoron, som i sin tur sprider en oro till företag och hushåll i detta läget. Vi har redan sett ett stort ras i industriproduktionen i Kina under årets två första månader och även ett stort inköpstapp i Euro-området. En djup recession är oundviklig under det närmsta halvåret, säger Helena Bornevall.
Prognosen för Sveriges BNP är dyster oavsett vilket scenario som kommer att utspela sig. Medelprognosen ligger i nuläget på 20 procent lägre BNP under mars, april, maj och sedan en gradvis normalisering i Q3. För helåret blir det i så fall ett tapp på -8 procent för landets BNP.
– Det kan bli en snar återhämtning men också en mer långsam som ger mer långvariga effekter och kraftigare tapp i BNP. Men vi kommer få en kraftig nedgång under året oavsett.
När det gäller bostadsmarknaden berättar Helena Bornevall att den inte visade några tecken på avmattning fram till februari, men att det nu finns betydande risk för effekter i närtid. Stigande arbetslöshet och ökad oro är negativt för bostadspriserna framöver och vi kan vänta oss tydliga effekter även i närtid.
– Det är oroväckande med den snabba ökningen av varsel i mars månad, hittills är det 18 000 varav knappt 4 000 i Västsverige. En normal månad för landet ligger på 3 000. De här siffrorna påverkas väldigt mycket av krisen i hotell- och restaurangbranschen, det är viktigt att få företagen att övervintra den här perioden.
En hjälpande hand på vägen kan ha kommit under onsdagen då regeringen presenterade sitt tredje krispaket, där man bland annat tillfälligt slopar arbetsgivaravgifterna. Helena Bornevall tror att det är en väldigt viktig åtgärd i det här skedet eftersom den riktar sig mer till små och medelstora företag. Hon ser även att det finns möjligheter till en mer expansiv penningpolitik framöver om och när restriktionerna i samhället släpps.
– Vi bedömer att riksbanken kommer att sänka räntan igen och att man kommer gå tillbaka till minus 0,5 i ränta i närtid för att stimulera.
