Globen invigdes 1989 och efter det har inte Stockholm fått någon ny märkesbyggnad. Det menar i alla fall Stockholms Handelskammare som anser att Stockholm behöver fler landmärken. Nu föreslår de en arkitekttävling för att få fram nya märkesbyggnader.
Sex av tio stockholmare anser att märkesbyggnader är viktiga för staden. Cirka en tredjedel vill se fler märkesbyggnader i Stockholm – det visar handelskammarens rapport “En stad att se upp till – Om höga hus, märkesbyggnader och ett Stockholm som vågar synas”
– Med märkesbyggnad menar vi en byggnad eller plats som gör mer än att fylla sin funktion. En märkesbyggnad blir en del av stadens identitet. Den hjälper människor att orientera sig, skapar igenkänning och säger något om stadens självbild. Det kan vara ett museum, ett konserthus, en arena, ett bibliotek, ett högt hus eller en offentlig plats, säger Frans Elinder, näringspolitisk expert inom stadsutveckling på Stockholms Handelskammare.
Ni gick ut och sa i ett pressmeddelande att efter Globen har Stockholm har inte fått en ny märkesbyggnad på flera decennier. Räknar ni inte Norra Tornen, Kista Science Tower, Stockholm 01, och Waterfront som märkesbyggnader?
– Jo, absolut. Flera av dem är viktiga byggnader och vissa kan beskrivas som märkesbyggnader i sina delar av staden. Norra Tornen är kanske det tydligaste exemplet på senare år. Vår poäng är att Stockholm under lång tid har saknat nya märkesbyggnader med riktigt bred symbolisk kraft för hela staden. Globen är ju egentligen ’bara’ en arena. Men den har blivit en del av Stockholms gemensamma bild av sig själv. Det är den typen av brett igenkännbara landmärken vi menar att Stockholm behöver fler av.
Varför behöver Stockholm fler märkesbyggnader?
– Därför att konkurrensen om kompetens och tillväxt så spelar med identitet och igenkänning en viktig roll. Stockholm är en av Europas mest framgångsrika regioner på pappret men det syns inte alltid i stadsbilden. Vi har stark tillväxt, stark innovationskraft och ett internationellt näringsliv men vi bygger ofta försiktigt. Märkesbyggnader kan stärka stadens attraktionskraft, ge stockholmare något att samlas kring och skapa platser som också besökare minns. Vår opinionsundersökning visar dessutom att sex av tio stockholmare tycker att märkesbyggnader är viktiga för staden. Det är ett tydligt stöd för att frågan inte bara engagerar arkitekter och stadsplanerare, utan även stockholmarna själva.
Behöver Stockholm våga mer när det kommer till märkesbyggnader?
– Ja. Men att våga mer betyder inte att bygga vad som helst var som helst. Det betyder att Stockholm behöver ha högre ambitioner för nya byggnader och offentliga miljöer i strategiska lägen. Byggnader som Wenner-Gren Center visar att sådant som först uppfattas som nytt och djärvt med tiden kan bli en självklar del av Stockholm. I dag blir stadsbyggnadsdebatten ofta defensiv: vad får inte byggas, vad får inte sticka ut, vad får inte förändras? Vi vill se en mer offensiv hållning där staden pekar ut platser där ny arkitektur faktiskt får prövas med höga krav på kvalitet, stadsliv och gestaltning.
Vad kan Stockholm lära av andra huvudstäder?
– Den viktigaste lärdomen är att nya landmärken ofta möter motstånd i början men kan bli självklara delar av staden över tid om de tillför kvalitet och stadsliv.Oslo är ett bra exempel. Munchmuseet och omvandlingen av Bjørvika har förändrat både stadsbilden och hur Oslo uppfattas internationellt. Köpenhamn visar med Islands Brygge och hamnbaden hur en plats kan bli ett landmärke. Helsingfors arbetar nu med Södra hamnen och ett nytt arkitektur- och designmuseum som en del av stadens identitet vid vattnet. Stockholm borde dra samma slutsats. Märkesbyggnader handlar inte bara om form utan om att skapa platser som stärker stadens berättelse.
Ni föreslår också att Stockholms stad ska utlysa en arkitekttävling. Vad blir nästa steg?
– Nästa steg bör vara att Stockholms stad pekar ut ett antal strategiska platser där man kan pröva märkesbyggnader eller högre bebyggelse. Därefter bör man utlysa arkitekturtävlingar med tydliga kriterier: hög arkitektonisk kvalitet, fler bostäder eller arbetsplatser, starkare stadsliv och bättre offentliga rum. Vi föreslår fyra arkitekturtävlingar fram till 2030. Det viktiga är att tävlingarna inte blir isolerade prestigeprojekt utan kopplas till platser där Stockholm ändå ska växa och förändras.
Hur ska ni få staden att nappa på förslag om tävling?
– Genom att visa att frågan inte bara handlar om smak eller höjd utan om Stockholms långsiktiga attraktionskraft. Det finns ett behov av fler bostäder, starkare stadsliv och tydligare platser i en växande huvudstad. Vår undersökning visar också att opinionen är mer öppen än vad debatten ofta ger intryck av. Vi kommer att driva frågan i samtal med politiken, stadsbyggnadsaktörer och näringslivet. Det här är en konkret reform som staden kan genomföra utan att börja i ett färdigt byggprojekt. En arkitekturtävling är just ett sätt att pröva idéer, höja ambitionsnivån och låta stockholmarna se vad som faktiskt skulle vara möjligt.
