USA:s president Donald Trump vill ha kontroll över Grönland – och han hotade flera länder som motsatte sig detta, inklusive Sverige, med höjda tullar om han inte fick som han vill. Under onsdagen meddelade han att han drar tillbaka de tullar som var tänkta att träda i kraft den 1 februari, detta efter samtal med Natos generalsekreterare där ramen för ett framtida avtal kring Grönland utformades enligt Trump. För Fastighetssverige berättar Handelsbankens seniorekonom Helena Bornevall mer om Grönlandskonflikten och tullhotets ekonomiska konsekvenser, samt hur branschen kan påverkas av den ökade osäkerheten och oron.
Förra helgen skrev USA:s president Donald Trump på sin egen sociala medie-plattform Truth Social att han kommer införa tullar på tio procent mot flera länder, inklusive Sverige, om inte USA får köpa Grönland. Tullarna ska gälla från den 1 februari och höjas till 25 procent den 1 juni om ett köp inte har genomförts innan dess.
Tullhotet har skakat om världens börser och har mötts av kraftig kritik från flera europeiska länder. Europeiska rådet har kallat till ett extrainsatt möte med unionens ledare och det ska äga rum idag.
Under onsdagen meddelade dock Donald Trump att han drar tillbaka de tullar som han hade hotat om, det meddelade han i ett inlägg på Truth Social där han bland annat skriver:
””Baserat på ett mycket produktivt möte jag haft med Natos generalsekreterare Mark Rutte har vi utformat ramen för ett framtida avtal avseende Grönland och, i själva verket, hela Arktis. Baserat på denna överenskommelse kommer jag inte att införa de tullar som var planerade att träda i kraft den 1 februari”.
I Handelsbankens senaste konjunkturprognos slår banken fast att osäkerheten för exportföretag har ökat ytterligare efter Donald Trumps besked om att USA överväger strafftullar på europeiska länder. EU har förberett motåtgärder, vilket enligt banken hade riskerat att eskalera handelskonflikten, som nu ser ut att bedarra för den här gången efter Trumps positiva besked om tullarna under onsdagen.
Helena Bornevall, seniorekonom på Handelsbanken, berättar för Fastighetssverige att bankens huvudscenario har varit att tullarna aldrig blir verklighet och att konflikten skulle lösas genom förhandlingar, något som nu alltså skett.
– Men den globala osäkerheten har helt klart, återigen, ökat. Det finns en uppenbar risk för att Trumps aggressiva förhandlingstaktik leder till att EU känner sig tvungna att svara med mottullar och att handelskriget trappas upp, säger hon till Fastighetssverige.
Hur hade höjda tullar kunnat påverka den svenska fastighets- och bostadsmarknaden på kort och lång sikt?
– Trots oroväckande signaler från USA räknar vi med begränsade effekter på svensk ekonomi och fastighets- och bostadsmarknad. Geopolitisk osäkerhet har i regel begränsade effekter på svensk ekonomi och fastighets- och bostadsmarknaden, och hittills har också effekterna av de tidigare införda tullarna varit förhållandevis begränsade.
Hur skulle det påverka fastigheter och bostäder om den osäkra situationen även skulle leda till stora ras och oro på finansmarknaden?
– Stora ras och kraftig turbulens på finansiella marknader skulle sannolikt vara kopplat till en förväntat kraftigt försvagad konjunktur, ett scenario som vi i nuläget inte finner särskilt sannolikt. Med snabbt stigande arbetslöshet och svårare tillgång till finansiering skulle vi se effekter både i form av stigande vakansgrader, sjunkande bostads- och fastighetspriser och transaktionsmarknader som stannar upp.
Fastighetsbolag vänder sig ofta mot obligationsmarknaden för finansiering, hur skulle den kunna påverkas av osäkerheten?
– Vi räknar inte med några stora effekter på fastighetsbolagens finansieringssituation, men om den ökade osäkerheten dröjer sig kvar går det hand i hand med en mer avvaktande transaktionsmarknad och högre riskpremier.
Hur kan räntorna komma att påverkas?
– Högre amerikanska importtullar mot EU påverkar vår export negativt och dämpar i viss mån inflationen i euroområdet, åtminstone om inga mottullar införs. Ökad osäkerhet kan bidra till ökade riskpremier. Erfarenheten från 2025 visar dock att det inte är någon självklar koppling mellan handelsoro och finansiella marknader.
Chanserna för ett potentiellt handelskrig ser ut att ha minskat nu, men hur skulle ett sådant eventuellt scenario kunna påverka fastighets- och bostadsmarknaden?
– Om tullarna blir högre än vad marknaden förväntat sig, EU svarar med mottullar och vi får en förlängd period av osäkerhet hämmas både amerikanska och europeiska investeringar och konsumtion. Fastighets- och bostadsmarknaden är sektorer som inte är närmast påverkade av tullarna, men drabbas negativt om den inhemska efterfrågan eller finansiella förhållanden försämras. Vi har sett att ökad grad av osäkerhet ofta leder till mer avvaktande hushåll, långsammare försäljningstider och stigande kreditspreadar. Men vår bedömning är att förutsättningarna fortsatt är goda för en ekonomisk återhämtning i Sverige i år, säger Helena Bornevall.
