På Chalmersområdet i Göteborg uppfördes ett hus för studenter och forskare, som på plats skulle bli försökskaniner. I HSB Living Lab har forskning och utveckling kunnat ske i en verklig miljö med möjligheter att mäta och ta ut data från de omkring 2000 sensorer som finns i huset. Huset uppfördes också med intentionen att det skulle komma att byggas och byggas om, utvecklas och testas nya material, produkter och tjänster, under tio års tid. Nu är de tio åren snart till ända och det börjar bli dags att göra bokslut och sammanställa resultaten från byggnaden – det levande labbet.
HSB Living Lab är en arena som drivs av 13 samarbetspartner: HSB, Chalmers och Johanneberg Science Park, som är de tre huvudsamarbetspartnerna, samt Vedum, Peab, Akademiska Hus, Göteborg Energi, White Arkitekter, Climate-KIC, Electrolux Professional, Bengt Dahlgren, Tietoevry och Elfa.
På Chalmersområdet i Göteborg har uppförts ett hus för studenter och forskare, som på plats skulle bli försökskaniner. Huset uppfördes också med intentionen att det skulle komma att byggas och byggas om, utvecklas och testas nya material, produkter och tjänster, under tio års tid.
I detta boende har man velat se om det är möjligt att utveckla nya sätt att bygga och forma framtidens boende. Byggnad är alltså både ett boende och ett laboratorium och dessutom en arena för forskning och samverkan.
I Living Lab har forskning och utveckling kunnat ske i en verklig miljö med möjligheter att mäta och ta ut data från de omkring 2000 sensorer som finns i huset. I byggnaden pågår forskning dygnet runt.
Nu är de tio åren snart till ända och det börjar bli dags att avveckla och sammanställa resultaten från byggnaden, det levande labbet.
Andreas Fränne är till vardags projektledare för utveckling och innovation på Bengt Dahlgren, en av partnerna i Living Lab, och jobbar också som projektkoordinator inom HSB Living Lab.
Varför startade testbädden HSB Living Lab?
– Det handlade om två huvudfrågor. Den ena gällde klimatmål och hållbarhet, en jättefråga, där de flesta känner till att bostadssektorn står för en stor del av avfall och energianvändning. Hur ska man hantera de här frågorna framåt?
Den andra stora frågan gällde utvecklingstakten. Projektet startade 2015 och det har hänt – och händer – mycket hela tiden.
– Det är svårt att, som en organisation med en inriktning, fånga upp allt nytt som händer, men gör man det tillsammans så är det lättare att följa upp och dra nytta av utvecklingen. Därav den breda paljetten av partners i projektet.
Mixen mellan partners, mellan näringsliv och akademi, ser Andreas Fränne som en viktig del i varför projektet med Living Lab gått så bra och gett så mycket som det gjort.
– Hade HSB satsat på att försöka göra detta själva så tror jag inte vi hade fått ut alls lika mycket; det här med nätverkandet har varit en väldigt viktig bit. Vi har haft helt olika ingångar och helt olika frågor vi velat få besvarade.
Det HSB försökt göra är att titta på hur man kan paketera resultaten och få med sig dem ut i verksamheten.
– Det är ju väldigt sällan man kan ta en forskningsrapport och säga: ”läs den här, så vet du allt”. Men det har man kunnat göra med dessa resultat, man har kunnat skapa en produkt som går att ta vidare.
En stor del har varit möjligheten att få testa saker och att få göra fel.
– Tanken var att det här skulle vara en frizon, vi skulle kunna våga göra fel. Vissa gånger har det kanske varit jobbigt att det blivit fel, men det är också genom felen man drar de största lärdomarna.
Testen, som kan tillåtas gå fel, är något som är väldigt svårt att få in i vanliga byggprojekt. Även om ett bolag satsar på pilot- eller utvecklingsprojekt så måste man få ett slutresultat som fungerar.
– Man kan inte ta ut svängarna och stå med en byggnad där det svajar med vattentillgången eller boendemiljön påverkas negativt. Då har man gått för långt. Men här kan vi faktiskt testa lite mer och ta ut svängarna.
Tre faktorer ligger till grund för att detta varit möjligt, menar Andreas Fränne. Den första är byggnaden.
– I och med att vi har den så kan vi testa saker i riktig boendemiljö, utanför labb, i en riktig byggnad. Det är så det blir relevant för näringslivet, i det här fallet fastighetsägare som HSB.
Den andra faktorn är samverkansfinansiering. Det är flera partners som kan hjälpas åt och det blir mer medel till att våga testa.
– Det tredje och sista är den låga tröskeln. Vi har våra processer, men det är betydligt enklare att få igenom något här än på andra ställen. Den som har suttit med i ett EU-projekt och skrivit en ansökan vet hur det ser ut där, till exempel.
Vilken är den viktigaste lärdomen ni dragit av projektet?
– Övergripande och organisatoriskt kan jag se att när vi skapar en sådan här byggnad, genom ett sådant här nätverk och med den här öppenheten, så dyker det upp en otrolig mängd kunskap. Det var lite av en farhåga: vad händer om det inte kommer in några projekt och om vi inte får in lärdomar – men det har aldrig varit någon utmaning. Den har i stället gällt hur man ska koka ned alltihop till konkreta saker. Så lärdomen är väl att vi har blivit bättre på att konkretisera och vara selektiva med vad vi tittar på och vad vi letar efter för svar.
