Näringen äter kultur till frukost säger Sveriges Arkitekters förbundsordförande Tobias Olsson. 2023 blev ett år som sved för arkitektskrået – med ökande arbetslöshet och bottenrekord i upphandlingarna. För Fastighetssverige blickar han både bakåt på årets viktigaste händelser och framåt för vad som väntar arkitektbranschen.
Tecknen har varit tydliga genom hela 2023. I samband med Arkitekturgalan i mars så hade konkurserna haglat in från byggbranschen och Sveriges Arkitekter såg ständigt nya varsel. Några av Göteborgs största arkitektkontor, Wingårdhs, White och Semrén & Månsson hade tvingats varsla personal. På den vägen har det fortsatt berättar Sveriges Arkitekters förbundsordförande Tobias Olsson.
– Tyvärr så är det som är utmärkande för 2023 att det har varit ett år i krisens tecken. För oss får vi gå tillbaka till 90-talet för att få samma hemska siffror som vi har gått igenom i år. Det har ju förstås överskuggat allt, där så många har fått lämna sina jobb.
– Och arbetslösheten har inte fullt slagit igenom än. Det tar ett tag med uppsägningstider och eftersom så många som får gå har långa anställningar bakom sig – så tar det längre tid innan vi märker det.
Arbetslösheten i november var 5,3 procent för Sveriges Arkitekters medlemmar, vilket inte är chockerande högt menar Tobias Olsson om man jämför med arbetslösheten i riket i snitt.
– Men det är den högst vi haft sen 30-talet och den högsta bland alla akademikerförbund i Sverige.
– I den siffran så räknas inte heller de nyexaminerade in, och det är den riktigt stora tragedin – alla de som inte syns i statistiken för att de inte ens kommer in på arbetsmarknaden.
I förbundets egen undersökning så var det bara var femte student som har hittat ett jobb som arkitekt efter examen. Av de som hade fått jobb var majoriteten landskaps- och planarkitekter.
– Så vanliga arkitekter och inredningsarkitekter har i princip inte fått något jobb. Så det är vad som överskuggar branschen i år, säger han.
Tobias Olsson poängterar att inbromsningen i bostadsutvecklingen inte bara drabbar arkitekter, utan även fler i branschen runtom den.
– Men vi har haft en i princip icke-existerande arbetslöshet i nästan tjugo år om vi bortser från väldigt få dippar som gått över fort. Den här dippen visar sig vara både djupare och längre än alla andra dippar på den här sidan av milleniet.
I början av sommaren höll bostadsministern Andreas Carlson (KD) rundabordssamtal med branschen, där ett 30-tal representanter fick dela sin syn på hur man skulle bemöta den kris som bostadsbyggandet stod inför. Dock hade man glömt bjuda in Sveriges Arkitekter, vilket ledde till att Tobias Olsson fick ett eget möta med ministern veckan därpå.
Hur ser du i efterhand på det mötet och vad som hände efteråt?
– För vår del så kan jag inte säga att någonting har hänt efter det mötet. Det fortfarande precis samma läge som vi förutsåg innan sommaren och vi flaggade för precis hur allvarligt det skulle bli.
– Arbetslösheten hade verkligen redan börjat öka då och i samma veva fick vi statistiken som bekräftade det.
Med sig till mötet hade Tobias Olsson med sig femton, enligt honom, väldigt konkreta förslag till bostadsministern som inte bara fokuserade på att bygga mer.
– För det är också det här som jag tycker kännetecknar det här året och krisen. Vi är i omställningens tid, så allt handlar inte om att minska arbetslösheten, utan det handlar också om att öka takten i klimatomställningen.
– För det behöver vi också göra, men där har vi inte sett någon effekt. Och ärligt talat så hade kanske inte vi – eller någon annan aktör på bostadsmarknaden – förväntat sig någon konkret effekt av mötet heller.
Att bostadsmarknaden är svängigt och ryckigt tillskriver Tobias Olsson den nästan hundraprocentig exponering mot marknaden när det gäller bostadsbyggandet.
– Det är nästan unika i Europa skulle jag säga. Det enda undantaget är möjligtvis äldreboenden. Annars är det helt upp till marknadens aktörer att avgöra vad som är gångbart ekonomiskt och till och med allmännyttan ska drivas affärsnyttig. Även det är unikt i Europa, där alla andra länder begärt undantag från deras allmännyttor.
– Men det är en mycket större knut än vad en bostadsminister har möjlighet att lösa. Det ligger hos en majoritet i riksdagen och finansministern att lösa den knuten med att vi har ett totalt konjunkturberoende för vårt bostadsbyggande. Men vi har inte sett något i budgeten för att lösa problemen som är nu eller för åtgärder för när konjunkturen vänder.
Under sommaren presenterade också Boverket sina förslag på nya byggregler, som blev långt ifrån det evangelium som många hoppats på. Kritiken rasade in och över 1 400 remissvar gjorde att myndigheten fick skjuta fram planeringen för när ett slutgiltigt förslag skulle presenteras.
Hur har förslaget på nya de nya byggreglerna landat i kåren?
–Ja, herregud… Det har inte landat bra i kåren alls.
– Vi haft en dialog med Boverket om det här i flera år, om den oro vi har för det system som de ska bygga upp och de fallgropar vi ser i det, även om det var först i våras som vi hade det skarpa förslaget.
– Vi har förstått hur de har tänkt lägga upp det här en längre tid och kritiken från oss och arkitektkåren var massiv.
– Jag tycker det är sorgligt hur Boverket har agerat. Det går helt stick i stäv med deras uppdrag att ändå vara den myndigheten som samordnar och verkar för bra boendemiljö och arkitektur. Det ser man inte riktigt i det här förslaget.
Han säger att det visserligen finns en konsekvensbedömning i de olika remisserna, men de är korta och formulerade i cirka en mening lång kommentar där man bedömer att påverkan blir liten.
– Det står någonstans att lägenheterna eller bostäderna kan bli för mörka och få för låg takhöjd. Men i övrigt så finns inga konsekvenser för arkitekturen med i förslagen.
– Så det var ett av sorgebarnen för 2023 verkligen. Nu har de sagt att de kommer att behöva göra så pass stora justeringar att de behöver remittera vissa delar igen. Så de har skjutit på processen och ett nytt förslag borde komma i februari om jag räknade rätt.
Han har dock svårt att tro att det kommer bli mycket bättre än det första förslag de la fram.
– Jag tror att de kommer behöva fortsätta med det arbetet under hela 2024 och kanske att vi kan se något mer konkret 2025.
Veckan innan jul hade ni, tillsammans med de andra kreativa näringarna, ett möte med statsråden för Ebba Busch (KD) och Parisa Liljestrand (M). Vad det var för möte?
– Ett rundabordssamtal om att regeringen inom kort ska lägga fram en strategi för de kulturella och kreativa branscherna. Så det handlade om hur regeringen kan underlätta för de branschernas utveckling.
På mötet var det representanter för arkitekterna, konstnärerna, designers, musiker, dramatiker och författare närvarande. Men även representanter bland annat från Spotify och gamingindustrin var på plats.
– Så det är väldigt brett spann på de som var med på mötet. Men jag la fram samma sak där – att vi har den största krisen på 30 år. Det är lite svårt att tala om framtiden och vad vi behöver för att utvecklas i det läge som vi är i nu.
Tobias Olsson berättat dock att han la lite extra tyngd på samtalet om lagen för offentlig upphandling och hur den används bland alla upphandlande myndigheter.
– I första hand gäller det kommunerna, men även andra delar i samhället lever under den lagstiftningen.
– Det är klart att man ska vara varsam med alla skattemedel. Men har man kulturpolitiska ambitioner som bara är just ambitioner så kan de aldrig hävda sig mot ekonomiska intressen.
– Det som jag sa där är att näringen äter kultur till frukost, eftersom det var både näringsdepartementet och kulturdepartementet som medverkade. Det upphandlas arkitekttjänster till ett värde av flera miljarder varje år av det offentliga – men i alldeles för många fall så är det bara lägst pris och aldrig kvalitet som vinner upphandlingen. Det går också stick i stäv med regeringens och riksdagens politik.
Han säger att det inte ska vara kortsiktiga ekonomiska intressen som ska överskugga arkitektur och kvalitet – vilket 2023 har visat prov på med bottenrekord. Tobias Olsson tar ett exempel där en arkitekt upphandlades i Kalix kommun med en timkostnad på 300 kronor i timmen.
– Det är bara sorgligt att vi är nere på de nivåerna. Det visar på både en desperation i branschen och ett upphandlingsförfarande som faktiskt inte fungerar. Det är sjukt att ha ett system där det offentliga tycker det är helt rimligt att handla upp en arkitekt för 300 kronor i timmen. Inte bara för att man får låg kvalitet, det kan också leda till en väldigt dyr kostnad i längden för Kalix kommun.
– Det är en fråga vi har drivit i många år, så det vore intressant att se om de går fram med något sådant förslag, som även det berör flera av de branscherna som var med på mötet.
Tobias Olsson påpekar att året inte bara varit dystert. Tre stora kongresser har arrangerats. Dels var de med och arrangerade en världskongress för arkitekter i Köpenhamn med 7 000 arkitekter från hela världen. Det följdes upp med en världskongress landskapsarkitekter i Stockholm under hösten. På det följde en Europakongress för hela Europas inredningsarkitekter.
– Vi också passade på att fira att inredningsarkitekterna fyller 90 år – i alla fall själva organiseringen av dem. Så vi har haft ett väldigt stort eventfokus i organisationen.
Det återkommande temat för kongresserna och mötena har varit hållbarhet, klimat och omställning och på den potentialen som finns i det.
– Det visar att både viljan och kunskapen att ställa om finns där bland arkitekterna och det är bra för vi verksamma i en bransch som är en av de smutsigaste branscherna av alla. Tyvärr saknas incitament för att göra något åt det. Men vi kan visa på hur man gör det genom till exempel materialval, som i lera, papp, jord och hampa.
– Men också genom att inte riva någonting överhuvudtaget för att bygga nytt med nya material – utan att bygga om och med återbrukade material.
– Det här har verkligen satt sig i kåren och det känns som en självklar väg framåt för alla arkitekter. Där viljan och kunskap finns. Nu byggs i princip inga bostäder, men därför är det här en bra tid att göra den omställningen innan konjunkturen vänder upp igen.
Vad tror du väntar er 2024?
– För oss så tror jag att arbetslösheten kommer fortsätta öka nästa år. Men jag hoppas förstås på en vändning någonstans under nästa år – det gör vi nog alla förstås. Just för att bostadsbyggandet är så beroende av marknaden så är signalerna på att efterfrågan kommer igång viktig. Konjunkturinstitutet spår till och med tillväxt nästa år, så det finns vissa ljusglimtar.
– Men det jag hör från bostadsutvecklare just nu är att man ändå inte får lån, även om man är beredd på att acceptera räntehöjningen och ökade byggherrekostnader. De är beredda att finansiera projekt – men de får inte lån eftersom bankerna inte vill exponera sig mer mot bostad och fastighetsmarknaden.
– Jag skulle inte säga att 2024 kommer bli ett bra år för det tror jag inte. Men jag hoppas att det vänder under nästa år.
Du har tidigare sagt att arkitekterna är den yrkesgrupp som märker konjunkturnedgången först. Kommer en konjunkturuppgång synas först hos er också?
– Ja, kanske i och med att där är där nya projekten måste börja på ett sätt, med skiss och ritningar. Det som kan vara en skillnad nu är att det finns otroligt många färdiga byggrätter där ute. Det finns otroligt många startbesked som bolagen sitter och väntar på att beta av, och där arkitekternas arbete nästan är helt färdigt.
– Men jag skulle ändå säga att man märker det hos oss väldigt tidigt – för så fort det börjar vända då börjar man i de tidiga skedena. I bulken av det som ska ut på en bostadsmarknad när det vänder kommer en del projekt vara inaktuella och där man kanske vill eller behöver rita om lite grann.
– Och man ska nog ta tillfället i akt och revidera om projekten från ett resursperspektiv, för att jobba för att klara klimatomställningen, säger han.
