Regeringens mål, att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, har bland annat lett till att fler och fler kommuner i Sverige tar fram digitala detaljplaner och gör dem tillgängliga via den nationella geodataplattformen, NGP. Det här berättade Lantmäteriets uppdragsledare för smartare samhällsbyggnad, Malin Klintborg, tidigare i veckan.
I nuläget har 166 kommuner levererat nästan 7000 detaljplaner, 275 kommuner har tecknat producentavtal och två myndigheter har gjort detsamma och 707 konsumenter är inne och använder sig av den nationella geodataplattformen, NGP.
– Digitaliserad data måste finnas strukturerad, samlad och tillgänglig för att vi ska kunna utveckla det digitala arbetsflödet, den digitala dialogen och så småningom våga ersätta eller vidareutveckla arbetsmoment i det här, med hjälp av den teknik som är på frammarsch, menar Malin Klintborg, som är Lantmäteriets uppdragsledare för Smartare samhällsbyggnadsprocess.
Lantmäteriet har, tillsammans med bland andra Boverket, fått i uppdrag att ta fram en så kallad färdplan för hur den smarta samhällsbyggnadsprocessen bör utvecklas framåt.
– Det som står i färdplanen är att vi ska utgå från en gemensam målbild och definiera utveckling och målsättning inom ett antal områden. Bland annat handlar det om hur vi ser att delprocesserna i samhällsbygnnadsprocessen ska kunna utvecklas, fram till 2030 till att börja med, säger Malin Klintborg.
Några parametrar man tittar på är vilken påverkan dessa processer får på den nationella infrastrukturen och vad som behöver utvecklas för att önskade mål ska uppnås. Vilka roller och vilka olika ansvarsområden behöver olika aktörer ha för att lyckas med nödvändiga aktiviteter? Vilken nationell regelutveckling behövs och vilken relation ska den ha till den internationella?
– Det är mycket EU-lagstiftning på gång som kommer att påverka hur digitaliseringen kommer att se ut och svensk lagstiftning kommer att behöva kroka i den, säger Malin Klintborg.
Själva målet inom samhällsplanering är att ha en god livsmiljö med långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi.
– Det är det vi vill åstadkomma med det här uppdraget, säger Malin Klintborg.
Den data som skapas genom det här uppdraget använd också i flera andra samhällsprocesser och därför är det också viktigt, menar Malin Klintberg, att den här datan blir öppen och tillgänglig. Denna synergi leder i sin tur till ökad hållbarhet, ökad rättssäkerhet, ökad tillgänglighet och demokrati, ökad effektivitet och minskade kostnader.
– Vi har också tittat på allmänhetens förväntningar på digitaliseringen i ett ärendehanteringssystem. Jag brukar säga att det ska vara lika enkelt att söka ett bygglov som det är att lämna in sin självdeklaration. Vi kanske inte kommer ända dit, för det är fler avvägningar som görs, men det är där medborgarnas förväntan ligger.
