Nöj dig inte med att klimatdeklarera – använd klimatberäkningen som ett projekteringsverktyg, skriver Joakim Kaminsky, grundare av Kaminsky Arkitektur, i en debattartikel.
Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Från 2027 kommer de även krav ställas. Syftet med lagen om klimatdeklaration för nya byggnader är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet.
Men påverkan blir minimal om klimatdeklarationen bara används som ett nödvändigt intyg som tas fram i slutet av projekteringen. Ändå är det så många aktörer använder sig av deklarationen.
Om man i stället beräknar klimatavtrycket löpande under projekteringen så kan beräkningarna användas som arbetsverktyg. I flera av våra projekt ser vi att detta arbetssätt möjliggör för projektteamet att löpande ta informerade beslut gällande projektets klimatpåverkan. I ett tidigt skede kan beräkningarna göras i förenklad form med schablonvärden, senare kan de förfinas med mer specifika värden fram till den slutliga beräkningen. Vår erfarenhet är att man genom tidiga beräkningar kan identifiera de områden i projektet där åtgärder ger största möjliga klimatnytta till minsta möjliga kostnad. Ofta kan resultatet vara kontraintuitivt varför det är viktigt att inte bara gå på magkänsla fram till den slutliga beräkningen utan även ta fram beräkningar under projekteringen. I det fall man har en målsättning för en klimatavtrycket kan man även kontinuerligt utvärdera hur målsättningen kan uppnås och om den är på en rimlig nivå.
När beräkningen är färdig kan resultatet presenteras på flera olika pedagogiska sätt beroende på vilka frågor man vill fokusera på. Man kan exempelvis ta fram beräkningar för olika alternativa utföranden eller presentera klimatpåverkan fördelat för olika byggnadsdelar som exempelvis inredning, konstruktion, väggar, fönster osv.
Vikten av att arbeta aktivt med sitt klimatavtryck har ytterligare aktualiserats i och med EU:s nya direktiv CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) vilket innebär att den nuvarande hållbarhetsredovisningslagen uppdateras och att kraven på hållbarhetsredovisning blir betydligt mer omfattande för större bolag. Bland annat kommer klimatberäkningar i framtiden redovisas enligt Scope 3 som även inkluderar indirekta växthusgasutsläpp. För företag som verkar i fastighetsbranschen blir klimatpåverkan från nyproduktion och renovering en central del av det totala klimatavtrycket. I det perspektivet blir klimatberäkningen ett av de viktigaste styrmedlen för att uppnå företagets totala klimatmål.
Vi vill därför uppmana branschen att se den lagstiftade klimatdeklarationen som ett kraftfullt verktyg i stället för ett nödvändigt ont. För många fastighetsbolag är det troligen det mest effektiva sättet att påverka sitt klimatavtryck.
– Joakim Kaminsky
