Omvärlden påverkar stadskärnornas funktion, innehåll och utveckling. Tillsammans med hotell och restaurang blev handeln de stora ekonomiska förlorarna under pandemin och fortfarande råder en utmanande tid för handeln i allmänhet och innerstäderna i synnerhet. Henrik Olsson på Göteborg Citysamverkan ger sin syn på innerstadens möjlighet att bli attraktiv igen ur handelssynpunkt.
Henrik Olsson är cityledare Göteborg Citysamverkan, som är ett strategiskt samarbete mellan Göteborgs Stad, Nordstans samfällighetsförening, Innerstadsföreningen och Avenyföreningen och de fastighetsägare och handelsaktörer som ingår i dessa områden.
– I en stadskärna är handeln väldigt diversifierad och det finns många olika affärskoncept och -idéer, vilket gör det spännande – men också utmanande. Det kan, till exempel, ligga två till synes likadana inredningsbutiker på samma gata, precis bredvid varandra, där den ena tjänar pengar och den andra går med förlust.
För några år sedan var handel och stadskärna helt synonymt, menar Henrik Olsson. Om handeln gick bra så mådde stadskärnan bra. Denna gamla sanning börjar nu luckras upp och bli allt mer tudelad.
– Handeln kan, i vissa perioder, gå lite sämre, men stadskärnan har nu blivit så mycket mer än bara handel. Där finns mötesplatser, kultur, upplevelsecenter, universitet, med mera. Stadskärnorna är fortfarande starkt beroende av handeln – men inte lika beroende som förr.
Förståelsen för symbiosen mellan olika kompletterande kommundelar är avgörande, anser Henrik Olsson, och han ser också att denna förståelse ökat de senaste decennierna.
– Förr kunde man placera ett stort köpcentrum på en potatisåker utanför staden och tänka att ”nu räddar vi hela Uddevalla”. Så blev det ju inte, vet vi nu. Vi behöver både Frölunda Torg, citybutikerna och volymhandelsområden – men också en ökad förståelse för ömsesidiga beroendet av stads- och landsbygdsutveckling.
Men visst har man sett kriser i handeln: e-handeln har slagit hårt mot stadskärnorna, men även kedjorna av typen Lindex, som slog ut många av de små, enskilda unika klädbutikerna.
– När man befinner sig mitt i en kris, som nu, så upplever man den nog som den värsta någonsin, men det har skett stora förändringar förr och handeln i stadskärnan har verkligen en otrolig förmåga att anpassa sig. För att citera Darwin: det är inte de starkaste som överlever utan de mest anpassningsbara. Och effektiv anpassning ser genom samverkan på strategiska, taktisk och operativ nivå.
Ytorna mellan husen blir alltmer viktiga, att menar Henrik Olsson, eftersom de gör att folk stannar upp och stannar längre i stadens centrum. Men vem ska stå för notan för utvecklingen av dessa områden – fastighetsägaren som äger huset bakom plätten, eller kommunen?
– Här har kommunen fått en ännu viktigare roll: platsen mellan husen kommer att gynna förutsättningarna för livet och verksamheten inne i husen. Framtidens cityhandel handlar om att vi vill träffas, umgås och vara i det offentliga rummet. Stadskärnan är hela kommunens mötes- och handelsplats. Och det är Göteborgs Stad som äger, förvaltar och förfogar över marken i staden. Förr besökte vi stadskärnan för att vi var tvungna – nu besöker vi den för att vi vill.
