Trophi fortsätter handla i Finland. Efter nya storköpet i Jyväskylä berättar vd:n Jan Björk för Fastighetssverige om Finlands attraktionskraft, varför man hållit sig avvaktande i Sverige och varför han inte räds näthandeln.
Trophi gjorde en ny stor affär i Finland när man köpte åtta fastigheter i Jyväskylä av livsmedelsjätten S Group. I samband med transaktionen skrev man även långt hyresavtal med S Group.
– Vi är väldigt inriktade på livsmedelssektorn och det finns två stora finländska aktörer där S Gruppen är den klart största och starkaste kedjan. Vi tycker det är väldigt bra att få göra affärer med dem och ha dem som långsiktig hyresgäst, säger Jan Björk.
– Sedan är Jyväskylä en finländsk storstad som vi ser som en bra ort att äga fastigheter på.
Trophi har en stor andel av sitt bestånd i Finland. Att man gör ett nytt förvärv där är således ingen slump.
– Någonting som gör Finland intressant är att yielderna är högre än i Sverige. Dessutom är det så att konkurrensen ibland är betydligt mindre än den är i Sverige.
De förmånliga faktorerna på den finländska marknaden har gjort att man tittat där och samtidigt var lite mer avvaktande mot den svenska marknaden.
– Vi tyckte att de svenska priserna började bli lite väl höga redan föregående år. Vi hoppas att den trenden inte håller i sig utan att det blir mer avtagande priser.
– Det är en ganska tudelad marknad, så vi får se. Om möjlighet ges så är vi väldigt intresserade av att fortsätta investera i Sverige – men det hänger så klart på att vi kan göra vettiga affärer.
Gemensamt för både Sverige och Finland är en befolkningsökning och urbanisering som gör fastigheter inriktade mot dagligvaror till en mycket attraktiv sektor att verka inom.
– Det är ingen volatil handel jämfört med andra branscher som är mycket mer konjunkturberoende, säger Jan Björk och fortsätter:
– Även om det skrivs mycket om näthandel är det väldigt, väldigt begränsat när det handlar om dagligvaror: cirka två procent i Sverige och ännu lägre i Finland. Tittar man på de länder som kommit väldigt långt så är det upp mot fem till sex procent. Det kan man jämföra med andra områden av detaljhandel; exempelvis näthandeln med böcker som ligger runt 50 procent och kläder som är cirka 20 procent.
– Med den teknik som finns nu så har jag svårt att se det skulle bli någon stor påverkan på dagligvaruhandeln. Det är väldigt liten del av näthandeln med livsmedel som sköts via ren lagerhantering utan det mesta sköts i fysiska butiker. Fakturerar man dessutom in befolkningsökning så ökar den fysiska handeln ändå. Vi tycker att det är väldigt låg risk i den här sektorn.
