Efter en kraftig dipp under Q2 återhämtade sig den nordiska transaktionsmarknaden rejält under slutet av 2020. Nu fortsätter man på den inslagna vägen med hög aktivitet och hög volym. Mikael Söderlundh, analyschef och partner på Pangea, berättar för Fastighetssverige om utveckling i Sverige, om det utländska intresset och om den nya trenden.
Trots en närmast stillastående marknad lamslagen av pandemin under Q2 blev 2020 ett starkt transaktionsår i Norden. Under det första kvartalet 2021 fortsatte den höga aktiviteten. Totalt har det gjorts affärer för 9,1 miljarder euro i Norden, en tvåprocentig ökning jämfört med samma period 2020.
– Det är väl egentligen en fortsättning av hur förra året slutade med väldigt hög aktivitet.
– 9,1 miljarder euro är ganska mycket för det första kvartalet som oftast brukar vara något lugnare. Det indikerar en helårsvolym som landar över 40 miljarder euro.
– Man kan också se att det är lite högre volym än förra året, vilket är intressant eftersom Q1 2020 knappt påverkades av pandemin.
På den svenska marknaden har det under första kvartalet gjorts affärer för 39 miljarder kronor. En kraftig ökning jämfört med samma period förra året.
– I Sverige ökade volymen med hela 14 procent och antalet affärer gick upp med nästan 25 procent jämfört med Q1 2020.
– Så det är samma mönster som i hela Norden med allt fler affärer och inom ett bredare spektrum. Det är bara att utvecklingen är ännu tydligare i Sverige.
Pandemin dominerar fortsatt världsläget men i takt med att högre vaccinationstal och en känsla av att kunna skönja ljuset i tunneln börjar man se nya tendenser på transaktionsmarknaderna. Efter att trygga segment som bostäder, samhällsfastigheter och logistik dominerat under 2020 syns nu affärer i segment som varit hårdare åtgångna av pandemins effekter.
– Det är en aktiv marknad och vi ser tydliga tecken på en breddning, säger Mikael Söderlundh. Exempelvis är det intressant att se mer affärer inom handel där bland andra Niam har köpt flera regioncentrum runt om i Stockholm.
– Samtidigt har intresset ökat för kontor i takt med att hyrescykeln börjar klarna. Kontorshyrorna ska inte ner i källaren utan ser ganska stabila ut.
Vad beror breddningen på?
– Jag tror det hänger ihop med att den värsta oron efter pandemin börjar lägga sig. Både köpare och banker har varit väldigt försiktiga och fokuserat på trygga tillgångar senaste året.
– Men nu går man tillbaka och tittar bredare på marknaden igen. Var är konkurrensen lägre och var finns det intressanta affärer att göra.
Så det är inte pandemin som gjort att pressade aktörer måste sälja handel nu?
– Det var säkert en del som satt och väntade på rena fire sales. Men historiskt har det varit väldigt få sådana affärer på den svenska marknaden. Oftast har man kunnat vänta ut stormen istället för att sälja till stora rabatter.
– För det mesta är det långsiktiga och starka aktörer som äger kommersiella fastigheter i Sverige. Det tror jag är en av anledningarna till att volymen mer eller mindre dog inom handel och hotell förra året. Det var ingen som var tvingad att sälja, men visst har yielderna gått upp en del.
En stor del av transaktionerna har gjorts av utländska köpare som fortsätter att se Sverige och Norden som trygga marknader. 31 procent av alla affärer i Norden – och 26 procent av alla affärer i Sverige – innehöll en utländska köpare.
– Jag tycker det är anmärkningsvärt att ungefär vart tredje köp i Norden görs av en utländsk investerare trots pandemin och alla reserestriktioner som gör det svårt att göra affärer i andra länder.
– Vi upplever att investeringscaset för Norden bara har stärkts under krisen. När vaccineringen tar fart och man kan resa över gränserna så kommer sannolikt en våg med ännu fler utländska investerare.
