Den beskrivs om onödigt komplicerad – processen för att ställa om en fastighet från ett slag till ett annat. Det krävs rätt dokumentation, information, kommunikation och tid samtidigt som ärendet rör sig mellan handläggare, inspektör, granskning, samråd och beslut. Att göra processen smidigare är också nödvändigt i hållbarhetssynpunkt menar Anna Thuresson, näringspolitisk expert för Fastighetsägarna.
Det finns hinder i processen för att ställa om en fastighet från ett slag till ett annat. Det krävs rätt handlingar, information, kommunikation och tid samtidigt som ärendet rör sig mellan flera aktörer. Att göra processen smidigare är också nödvändigt i hållbarhetssynpunkt menar Anna Thuresson, näringspolitisk expert för Fastighetsägarna.
I förra veckan släppte Fastighetsägarna tillsammans med White Arkitekter en rapport, Flexibla Fastigheter, där de kartlagt processen och landat i sex olika förslag som skulle kunna underlätta dansen i bygglovsprocessen mellan myndigheter, beslutsfattare och fastighetsägare.
– Vi började med att presenterade rapporten i förra veckan. Med tiden så är tanken att vi ska få till ett samtal med både bostadsministern och finansministern gällande att få till en utredning på området. Men vi tror att de här frågorna har stor chans att få gehör hos så väl lagstiftare, som hos kommunerna och SKR. Särskilt när vi måste se till hur vi tar vara på det befintliga beståndet av fastigheter ur en miljösynpunkt, säger Anna Thuresson.
Ändrade livstilsvanor och städer som förtätas. Det handlar om att när världen förändras kunna ställa om och använda sig av det befintliga beståndet och göra det mer effektivt.
– Det vi ser är att det finns lokaler som inte längre fyller sitt syfte som det en gång hade, men som skulle kunna omarbetas till ett annat syfte, och där processen har allt för många hinder som det är nu, säger hon.
Rapporten presenterar förslag på förändringar i Plan och Bygglagen, skatteregler och förtydliganden av överklagaprocessen.
– Det är något som vi vet kommer ta flera år att genomdriva om det ska tillsättas utredningar och passera till dess att lagstiftarna tagit beslut om det. Intrycket jag fått från Boverket är att de också är angelägna om att få till en förändring och underlätta konverteringen av fastigheter, säger Anna Thuresson.
Gällande överklagansprocessen skriver de i rapporten att kommunerna har svårt att backa från ett positivt planbesked och den prestigeförlusten det kan innebära. Förslaget är att den huvudsakliga möjligheten till överklagande skulle ligga på beslutet om planbesked. Det skulle kunna innebära att mycket arbete kunna sparas in och risken för prestigeförluster minskar. Även Århuskonventionen, som gäller rätten till information och möjlighet att överklaga beslut, behöver tydliggöras i sin tillämpning och syfte.
Det fina med rapporten är enligt Fastighetsägarnas näringspolitiska expert att de också lyckats lokalisera lösningar som redan nu kan börja användas och som inte innebär att man behöver vänta in just lagstiftarna. Till stor del handlar det om samarbete och samverkan.
– Vi har exempel på kommuner som i ett tidigt skede har en dialog med fastighetsägare. I mycket så handlar det om kommunikation, att vara tydlig med vad som krävs av dem. Det behövs till exempel en plattform med den informationen. Även fastighetsägarna och hyresgäster behöver få tillgång till kunskap och information om de här processerna. Det ska vara lätt att göra rätt som fastighetsägare, säger Anna Thuresson.
Hon menar att ett av de största problem är att det tar lång tid och oförutsägbarheten, att man inte vet vad utfallet kommer bli i en bygglovsansökan. Enligt rapporten skulle kommunerna kunna underlätta processen genom att strukturera om hur man arbetar med stadsplaneringen.
–Vi har förslag på hur man kan införa nya arbetssätt i stadsplaneringen där kommunerna och SKR har en nyckelroll, där det kommer till planeringsinstrument som ser till helheten men också utveckla verktygen mellan plan- och bygglov, säger hon.
