Kan coliving möjligen vara ett alternativ och ett botemedel mot bostadsbristen. Grundare av företaget Colive och ordförande för svenska colivingförbundet, Katarina Liljestam Beyer, börjar med att berätta vad coliving egentligen är.
– Det är en efterfrågad bostadsform ute i världen och börjar växa sig stort i Europa, men är fortfarande i sin linda i Sverige. Det finns ett stort underlag för den här typen av boende och det finns också många bra effekter av coliving, inte minst från ett socialt, resursmässigt och hållbarhetsperspektiv.
Svenska Colivingförbundet består av, förutom Colive, Akademiska hus, som många år forskat tillsammans med KTH inom detta område, Helsingborgshem, den första allmännyttiga aktör som både producerat och driver egen coliving, samt Heba och Wallenstam som utforskar om rådet utifrån sitt ägarskap.
– När jag började arbeta med den här boendeformen 2017 så var det i princip ingen i Sverige som hört talas om coliving. Idag ser det bättre ut och en del av förklaringen är att uttrycket ”coliving” tog rygg på ”coworking”-begreppet.
När ett uttryck blir lite av ett modeord kan detta ibland leda till begreppsförvirring. Så även i detta fall, då en del hotellkedjor började använda ”coliving” för olika rumstyper, vilket gjorde det svårt att förstå vad begreppet egentligen stod för.
Inom Svenska Colivingförbundet har man därför velat definiera vad man menar att coliving betyder och kommit fram till följande:
• En lägenhet eller så kallad delningsbostad som delas av tre eller fler personer som inte har några familjeband men där alla har sitt eget bostadskontrakt.
• Alla bostadsgäster delar på centrala funktioner och ytor, som kök och vardagsrum samt, ibland, badrum.
• Ofta, men inte alltid, är dessa ytor möblerade och i många fall ingår vissa tjänster och service som städning, hemförsäkring eller internet.
• Den privata delen av bostaden är inte en fullt utrustad lägenhet; alla funktioner finns inte i både den privata delen och den gemensamma.
– Coliving är en bostadsform där man som fastighetsägare fortfarande kan räkna hem affären och kalkylen. Inte för att det nödvändigtvis är billigare att producera, de kostar ungefär lika mycket som smålägenheter. Däremot kan man utnyttja större yta av fastigheterna och därigenom öka effektivitetstalen ganska markant. Man får alltså större uthyrbar area i fastigheten och därför ett högre driftsnetto.
Enligt studier och forskning som Akademiska hus och KTH tagit fram så sänker man koldioxidavtrycket med hälften genom att bygga den här typen av bostäder. Dessutom skulle byggnation av coliving-fastigheter just nu kunna hålla igång byggandet under en periond då man väntar på bättre tider, menar Katarina Liljestam Beyer.
– I hela Europa och i Sverige ser vi en ökad rörlighet bland unga människor. 2022 beräknade CBRE att sex procent av Londons befolkning, mellan 26 och 45, har coliving som efterfrågat bostadsalternativ. Efter pandemin har efterfrågan på den här bostadsformen ökat kraftigt, på grund av att den erbjuder gemenskap och social kontext.
I EU bor 75 procent av alla människor i dag i städer. Om 25 år kommer den siffran att vara 82 procent. Det är främst stor och universitetsstäderna som växer. Drygt hälften av alla europeiska fastighetsinvesterare planerar att investera i colivning de närmaste tre åren, enligt en undersökning från december, utförd av Savills.
– Vi behöver nya och flexibla bostadsformer. Vi behöver tänka till när det gäller hur bostäderna ska bli yteffektiva. Det vi bevittnar i Europa just nu är födelsen av en coliving-industri som har funnits på andra ställen i världen längre. Det här kommer att spela an avgörande roll i framtidens stadsmiljöer.
