Det blir nu enklare att söka kunskap och få praktisk vägledning för cirkulärt byggande och förvaltning. Kunskapsbiblioteket, som finns på Centrum för cirkulärt byggandes, CCBuilds, hemsida, innehåller en omfattande samling guider och verktyg som riktar sig till både offentliga och privata aktörer.
– Vi har i många år samlat kunskapsstöd i form av guider och verktyg på CCBuilds webbsida, men nu blir det mer lättillgängligt och sökbart. Förhoppningen är att det nu blir lättare att ta del av den kunskap som redan finns, så att vi kan ta nästa steg och tillsammans driva på den cirkulära omställningen, säger Johanna Andersson, expert på cirkulärt byggande och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Kunskapsbiblioteket har utvecklats inom det Vinnova-finansierade projektet Kraftsamling för cirkulärt byggande som ska stötta omställningen och öka möjligheterna att skala upp lösningar inom cirkulärt byggande. I projektet som leds av IVL och Lindholmen Science Park samverkar storstäderna Malmö stad, Göteborgs stad och Stockholms stad med att ta fram nya stöd och guider som också kommer att finnas tillgängliga i det nya kunskapsbiblioteket.
– Storstadskommunerna står inför samma utmaningar vad gäller cirkulärt byggande; vi möter samma frågor och har påbörjat liknande omställningsresor. Genom det här samarbetet kan vi dela erfarenheter och med stöd av varandra förflytta oss fortare framåt. Sen är det ett plus att våra erfarenheter även sprids vidare genom det nya Kunskapsbiblioteket, säger Jonathan Hummelman, projektledare vid Stockholms stad centrum för cirkularitet.
Det känns närmast självklart att en företeelse som Kunskapsbiblioteket redan ska ha funnits ett tag. Vad beror det att det kommer till stånd först nu?
– Vi har gått från att tidigare ha endast klickbara länkar till guider, rapporter och inspelat material om cirkulärt byggande, till att vi numer har ett sökbart och mer användarvänligt system för att söka kunskap om cirkulärt byggande och förvaltning, förklarar Johanna Andersson.
Det blir alltså lättare för alla i nätverket i CCBuild att vara med och bidra till omvärldsbevakningen och på så sätt hålla Kunskapsbiblioteket relevant och uppdaterat över tid. Alla som är anslutna till CCBuild-nätverket, och som har administratörsrättigheter för sin organisation, kan bidra genom att dela och ladda upp material till Kunskapsbiblioteket
– De guider och vägledningar som finns kan, till skillnad från långa rapporter, ge en ”quick start” i olika cirkulära arbetssätt. Cirkulärt byggande är ett snabbrörligt område och biblioteket kommer behöva fyllas på kontinuerligt. Det är upp till oss användare att tillsammans hålla det relevant, menar Jonathan Hummelman.
Beskriv lite mer ingående på vilket sätt det ger vinster, både ekonomiskt och miljömässigt, att bevara, renovera och återbruka byggnader och byggmaterial jämfört med att bygga nytt.
– Branschens största miljö- och klimatpåverkan sitter i materialen och uppstår främst i resursutvinning och tillverkning av byggmaterial, dvs i de tidigare skedena i en livscykel. Cirkulärt byggande handlar om att bli bättre på att använda befintliga resurser. Än idag 2025 kännetecknas byggandet av slösaktiga processer som på olika sätt förvandlar resurser till avfall, samtidigt som vi står inför resursbrist och klimatkris, berättar Jonathan Hummelman.
Bygg- och fastighetsbranschen har idag stort fokus på minskad miljö- och klimatpåverkan och cirkularitet har på kort tid seglat upp som en nyckelstrategi för att nå högt satta miljö- och klimatmål. De största miljövinsterna sker genom att bevara hela byggnader, eller åtminstone dess bärande delar såsom grund och stomme, för det är här de största materialmängderna finns.
– Cirka 60–70 procent av en byggnads klimatpåverkan sitter i stommen. Miljövinsterna av bevarande och återbruk av delar och material går hand i hand med kulturmiljövinster. Idag ser vi att 70–90-talshus rivs som idag inte värderas av kulturmiljöskäl, det gör att vi riskerar förlora både platsers identitet och alla de minnen som är förkroppsligade i den byggda miljön. Att bevara och återbruka kan spara pengar i projekt, särskilt om det innebär kortare genomförandetider, men även genom att kostnader för materialinköp och för avfallshantering minskar, säger Jonathan Hummelman och fortsätter:
– Återbruk är arbetsintensivt och kräver vissa nya arbetsmoment vilket skapar nya arbetstillfällen, vissa av enklare karaktär och andra som kräver mer hantverksskicklighet. Båda är bristvaror idag. En mer cirkulär byggsektor kan därför innebära sociala vinster.
”Genom det här samarbetet kan vi dela erfarenheter och med stöd av varandra förflytta oss fortare framåt”, har ni sagt. Vad skulle det idealiska steget framåt vara inom det här gebitet och går det tillräckligt fort framåt nu?
– Omställningen till cirkulära processer går tyvärr alldeles för långsamt. Många aktörer står i startgroparna och stora delar av branschen inser att det gäller att hänga med – att cirkularitet är affärsstrategiskt viktigt. Nya cirkulära affärsmodeller börjar poppa upp men ännu inte börjat efterfrågas på bred front, säger Jonathan Hummelman.
Här har Sveriges tre största städer en viktig roll att spela, menar han.
– Genom att enas kring cirkulära arbetssätt i allt från utformandet av detaljplaner till kravställning i upphandling så kan branschen förflyttas framåt, premiera aktörer i framkant och stimulera övriga. Både direkt i egenskap av stora offentliga beställare och indirekt i form av kommunalt planmonopol och i städernas mark- och exploateringsprocesser, säger Jonathan Hummelman.
