Vilken roll kan näringslivet ta i att få fart på fastighetsmarknaden igen? Christina Heikel, stadsutvecklingsansvarig på Västsvenska Handelskammaren, menar att det, just nu, är lite svårt för hennes organisations medlemmar att gå framåt med byggplaner.
– Vi har medlemmar som bygger, medlemmar som vill bygga men upplever det svårt men också medlemmar som hindras politiskt, eftersom politiken har andra prioriteringar än att bostadsförsörja arbetsmarknaden, säger hon och fortsätter:
– Vi har en positiv befolkningsutveckling i Göteborgsregionen och inom grupper som vi benämner ”intressanta för arbetsmarknaden”. Under de senaste två åren har fler unga i åldern 20–39 år flyttat till Göteborg än till Stockholm och Malmö. Talent City Index rankar Göteborg högst i landet bland städer var flest i åldern 20–45 år vill bo och arbeta. Det är ett styrkebevis för en region!
När man väl får bygga, vilken typ av bostäder behöver prioriteras framöver?
– Frågar man företagen vad de vill se mer av för att underlätta kompetensförsörjningen så är det faktiskt hyresrätter, helt dominerande.
Vilken är den viktigaste politiska åtgärden för att få fart på bostadsbyggandet?
– Det har talats om förenklade detaljplaneprocesser, lägre trösklar för unga, fri hyressättning i nyproduktion och återinförande av investeringsstödet. Alla dessa är bra – förutom investeringsstödet. Det är felriktat, för dyrt och alldeles för ineffektivt och jag ser det som ett litet plåster på ett stort, blödande sår. Det är så mycket annat underliggande som behöver åtgärdas. Som en klok fastighetsägare sa: egentligen behöver man inte hitta på så mycket nytt bra utan bara göra mindre av det som är dåligt, så blir det bra, hävdar Christina Heikel.
Men en annan form av produktionsstöd, då?
– Nej, det skapar ytterligare systemfel och gör inte att man bygger där det är bra att bygga utifrån samhällsperspektiv som tillväxt, utveckling och arbetskraftsförsörjning.
Förenklade detaljplaneprocesser efterlyses av många och rymmer en stor del av lösningen, tror Christina Heikel.
– Olika regeringar har sagt att de ska förenkla reglerna – men när händer det? I produktivitetskommissionens rapport har man nu gjort ett otroligt gediget arbete och det är intressant, för de kommer lite från sidan och beskriver vilka åtgärder som behövs för att Sverige ska kunna behålla sitt välstånd över tid. Ineffektiviteten inom bygg- och bostadsbranschen måste bort för att få till en större samhällsoptimering. Regelverk som PBL och miljöbalken måste fungera tillsammans. Jag är hoppfull; jag tror att vi kan skala bort tid och kostnader – och få färre gråa hår – genom bättre plan- och byggprocesser.
Ska man göra något kortsiktigt, tillfälligt, så kanske man, hellre än subventioner, ska skära i kostnadsmassan på ett betydande och förutsägbart sätt, menar Christina Heikel. Det skulle till exempel kunna handla om att, under förslagsvis två års tid, ta bort byggmomsen.
– I så fall handlar det om att göra något konkret, som man kan ta på, och man vet att det börjar NU och tar slut DÅ.
Politiken har börjat inse att det är och kommer att vara svårt för marknaden att leverera på samhällsbehovet, så länge siffrorna hamnar på minus.
– Vi kommer från en tid med markanvisningstävlingar och uppdrivna priser. Det är många faktorer nu som ska landa i ett nya normala. Utbudet av mark följer inte efterfrågan, och det gäller över generellt över landet, säger Christina Heikel och avslutar:
– Det får konsekvenser för samhällsutvecklingen över tid. Det handlar om politiska avvägningar lokalt men också att de nationella förutsättningarna behöver stödja snarare än hindra kommunerna i en fortsatt samhällsutbyggnad.
