Det ekonomiska klimatet i Sverige är på bättringsvägen och BNP-prognosen ser ut att få skrivas upp mer än väntat i takt med att restriktionerna lättar. Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, berättar mer om hur den svenska ekonomin ser ut att återhämta sig under resterande delen av 2021 och de kommande åren därefter.
Under torsdagen anordnade Nordic Property News den allra första upplagan av Nordic Property Day, där segmentskunniga experter gav sin syn på läget och framtiden inom branschens olika sektorer, både i Sverige och Norden som helhet. Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, gav en ekonomisk utblick över läget i Sverige, där återhämtningen har pågått sedan en tid tillbaka och väntas öka i takt med att restriktionerna släpps runtom i landet. Återhämtningen drivs framför allt av konsumtion.
– Det kommer att bli en stark uppgång i ekonomisk aktivitet i hela Europa och Sverige kommer att följa den trenden. Exporten har redan gått bättre än förra året och i april beräknades BNP öka med 3,7 procent i år, men den siffran lär vi få revidera upp och vi lär sannolikt hamna över fyra procent i ökning av BNP, säger Christina Nyman och fortsätter:
– Vi räknar med fortsatt låg ränta framöver och vi väntar oss att värdet på kronan kommer att stärkas under 2021. USA och Sveriges ekonomi kommer återhämta sig snabbare än Eurozonen.
Konsumtion är alltså en av de starkaste faktorerna som kommer driva den ekonomiska återhämtningen i Sverige, men Christina Nyman förtydligar att vi inte ännu är tillbaka på de nivåerna vi hade innan krisen.
– Restauranger har tappat 30 procent i omsättning jämfört med innan krisen och även kläder och skor har tappat mycket. Det vi väntar oss efter sommaren är att konsumtion av service kommer att öka snabbt men vi tror samtidigt att det dröjer ett tag innan utlandsresandet är tillbaka där det var innan.
– Sedan handlar inte återhämtningen bara om att vi återvänder till normala konsumtionsmönster utan det är även av vikt vad som händer med den massan av pengar som hushållen har haft möjlighet att spara under krisen. Den här volymen är något som ökat mycket och vi tror inte att de här ackumulerade besparingarna kommer spenderas med en gång. En del av det kanske men det kommer spridas ut över flera år och mycket kommer också läggas på aktier eller fonder med mera. Så en stark återhämtning men inte superstark i det avseendet, säger Christina Nyman.
Ett lovande tecken för framtiden som Christina Nyman och Handelsbanken pekar på är att företag planerar för att öka sin personalstyrka framöver.
– Vi ser att de privata företagen och de inom retail planerar att öka sin personalstyrka och till viss del även byggsektorn, vi räknar med att arbetslösheten kommer att falla som en följd av detta. Allt pekar på en arbetsmarknad som kommer att må bättre framöver, och Sverige har faktiskt gjort bättre ifrån sig här än väntat jämfört med många övriga länder i Europa.
– En stor anledning till det är de enorma statliga stimulanser som lämnats och en del som hållit tillbaka arbetslösheten är det stora stöd som förtag fått vilket inte lett till så många konkurser, men också att många haft möjlighet att behålla sina anställda. Utan detta hade siffran kunnat vara fem procentenheter högre än nu. Vid 2023 tror vi att återhämtningen är fullbordad och tillbaka på nivåerna innan krisen.
Samtidigt som Handelsbanken spår en stark återhämtning uttrycker Christina Nyman en förvåning över den kraftiga ökningen på huspriser i Sverige där det framför allt är ovanligt att villor ökar så mycket mer i pris än lägenheter. Handelsbanken tror att huspriserna kommer att ha ökat med tolv procent från början av året till slutet.
– Priserna kommer öka på grund av den ökade sysselsättningen, så vi tror att räntorna fortsatt kommer vara låga och demografin pekar också mot en ökad efterfrågan. Vi ser en brist på småhus och villor där det inte har producerats tillräckligt många sett till den starka efterfrågan som nu råder. Kanske dämpas den under den andra halvan av året men den kommer fortfarande vara stark, och sedan får vi en ökning på kanske fem procent under 2022, säger Christina Nyman.
