I förra veckan släppte Heidelberg Materials Sweden en prognos för det minskande byggandet som väntar de kommande åren. Något som oundvikligen kommer påverka Cementa fabriken i Slite på Gotland.
I prognosen skriver Heidelberg Materials Swede att under första halvåret 2023 påbörjades husbyggnadsinvesteringar i Sverige för totalt 93 miljarder kronor, vilket är en minskning med närmare 27 procent jämfört med samma period 2022.
I Stockholm och Malmö väntas en liknande utveckling i år, med nedåt cirka 40 procent, medan Göteborgs nedgång troligen inte bli lika stor, med 25 procent. För Sverige som helhet spås husbyggandet krympa med drygt 30 procent skriver Heidelberg Materials Sweden.
”Räknar man bort de tre storstadsregionerna väntas övriga riket få en något mindre negativ utveckling i år, men i stället en svagare utveckling 2024. På riksnivå förväntas den negativa trenden hålla i sig 2024 och det gäller även för övriga Sverige. I Stockholm och Göteborg finns det en möjlighet att den negativa trenden bryts redan nästa år. Storstadsregionerna med Stockholm i spetsen brukar av tradition vara tidigt ute i en konjunkturvändning”.
I Sverige används runt 2,9 miljoner ton cement per år och i Slite produceras upp mot 75 procent av cementen som används. Med så dystra förutsättningar för byggandet återstår frågan – hur ser det ut för Heidelberg Materials Cement Sverige, där Magnus Ohlsson är vd. Han säger till Fastighetssverige att de påverkas i form av kostnadsökningar som en följd av valutaeffekter, en svag svensk krona och inflationen.
Har ni redan sett effekter av detta?
– Vi har sett effekterna av en vikande marknad, och i Sverige har cementkonsumtionen minskat med tolv procent under året.
Vad kan det innebära för er framåt – kommer ni behöva göra några åtgärder?
– Precis som i många andra branscher ser vi nu över hur vi ska förhålla oss till de nya förutsättningarna, säger Magnus Ohlsson.
2021 stod kalkbrytningen på spel, då ansökan nekades av mark- och miljööverdomstolen som ansåg att bolagets ansökan hade ”väsentliga brister”. Regeringen gick då mot Lagrådet och gav Cementa ett undantag fram till 2022. Enligt branschorganisationen Byggföretagen hade ett stopp för kalkbrytning i Slite resultera i 160 000 förlorade jobb under 2023 med ett samlat produktionsbortfall i ekonomin på närmare 140 miljarder kronor, motsvarande 2,6 procent av BNP.
Förra året fick alltså Heidelberg Materials Cement ett tillfälligt täkttillstånd på fyra år. Redan då varnade miljöaktivister att de skulle överklaga tillståndet, men nu, snart ett år senare, lyser det med sin frånvaro.
– Det fyraåriga täkttillståndet som vi nu verkar inom överklagades inte, säger Magnus Ohlsson.
Under 2023 skulle ni skicka in en ny ansökan för ett långsiktigt täkttillstånd, hur har det arbetet gått?
– Vi arbeta fortfarande med att ta fram en långsiktig täktansökan. Denna planerar vi att skicka in senare under hösten och ansökan kommer därefter genomgå en sedvanlig process i mark- och miljödomstolen.
Vad ser ni för förutsättningar för att ni kommer få tillståndet?
– Vi ser goda förutsättningar att få ett tillstånd. Vi har genomfört kompletterande undersökningar som myndigheter efterfrågat, som bekräftat vår redan gedigna och omfattande kunskap om berggrunden och miljön. Där vi ser att det är möjligt att få tillstånd att bedriva en långsiktig verksamhet.
Parallellt har de startat arbetet med ansökan om ett nytt fabrikstillstånd i Slite berättar Magnus Ohlsson.
– Här ska vi genomföra ett av Sveriges största industriomställningsprojekt. Vi planerar att bygga en CCS-anläggning i Slite år 2030 för att fånga in och därefter permanent lagra uppemot 1,8 miljoner ton koldioxid om året, vilket motsvarar fyra procent av Sveriges totala utsläpp idag.
