Besked om konkurser och rekonstruktioner inom handeln har duggat tätt. Många gånger är det dålig lönsamhet och de höga hyrorna som anges som orsaken till det. Men vad betyder det för retailmarknaden, vilken vigör har den och hur kommer den utvecklas framöver? Oscar Sandén är Head of Retail på CBRE och ger sin syn på den frågan.
Butterick’s, Lagerhouse, Teknikmagasinet, Odd Molly, Plantagen, The Body Shop och Team Sportia är bara några av namnen på de handlare som de senaste åren har vänt sig till tingsrätten för att söka konkurs eller rekonstruktion. Det samma gäller restaurangkedjor som Brödernas och Vapiano. På det så har kedjor som Ellos Home, Zara, Monki, Hästens och Elgiganten stängt ner sina centrala butiksytor. Till hösten kommer även Cos lämna sin butik precis invid Kungsportsplatsen i Göteborg.
Stadsbilden håller kort sagt på att ändras. När Fastighetssverige ställer frågan till Oscar Sandén, Head of Retail på CBRE, om hur han skulle beskriva uthyrningsläget på retailmarknaden sen vi lämnade pandemin så är det tydligt att den frågan måste delas upp för att skildra hur det skiljer sig mellan olika delmarknader.
– Svaren blir olika för cityhandel, shoppingcenter och för externhandelsområden/volymhandel. Inom shoppingcenter så har marknaden generellt sett varit svag de senaste åren. Direkt efter pandemin blev det bättre, med en del ”revanschshopping” och detta ledde till en ökad efterfrågan igen, dock efter väldigt låga nivåer under pandemin.
– Efter det har det dock varit generellt tufft igen med allt från inflation, höga elpriser, högre räntor som har urholkat svenska folket disponibla inkomst.
Desamma gäller cityhandel, med det lilla undantaget som stavas ”Bibliotekstan” i Stockholm berättar han.
– Här har det funnits och finns fortfarande en väldigt stor efterfrågan på lokaler. Lyxen och premiummarknaden har inte alls blivit drabbad på samma sätt.
– Med ovan sagt har det inte gått dåligt för alla handlare då vissa har tagit sig starkare ur pandemin med bantade kostnader och bättre lönsamhet. Men efterfrågan på nya lokaler har varit svag.
Inom externhandeln har läget varit helt annorlunda. När svenskarnas plånböcker har krympt så har mångt fler sökt sig till billigare alternativ och de finns ofta inom externhandel. Hyresgäster inom lågpris har presterat väldigt väl genom både pandemin, men även efteråt.
– Desamma gäller livsmedel, där lågprisaktörerna har tagit mycket marknadsandelar medans premiumhandlarna har haft ”pricing power” och lyckats höja priserna ut mot konsumenterna. Detta har lett till fortsatt hög efterfrågan på lokaler inom externhandel och volymhandel.
– Däremot har det inte gått bra för alla inom detta segment. Bland de stora pandemivinnarna så som möbler/heminredning, trädgårdshandel, hemelektronik så har det varit en mättad marknad och kapitalvarorna har varit svårsålda. Det har lett till att de bildats en del vakanser i sekundära lägen inom externhandel. Man kan sammanfatta det som att marknaden är stark, men saknar djup.
Är det så att vi ser ett skifte nu när stora och väletablerade kedjor inte klarar av läget längre?
– Nej, det skulle jag inte säga. De stora är det enda som klarar läget, men de små har det riktigt tufft.
Hur förväntat är det i så fall enligt dig?
– Marknaden inom gågator och köpcentrum pekade bara rakt upp i många, många år och det är inte konstigt att den får sig en sättning för eller senare. Däremot har det ju varit väldigt mycket motgång nu under cirka fyra till sex års tid.
När han ser till vilka aktörer som har det tufft så är det just kapitalvaror som varit extra drabbat sen pandemin.
– Men samma gäller sport som har stora strukturella utmaningar med mördande konkurrens.
Vilka segment har klarat sig bäst?
– Lågpris och livsmedel, rätt igenom!
Vad har varit de största utmaningarna för retailhyresgästerna?
– Samtliga är nog överens om att de senaste årens indexhöjningar av hyran har varit väldigt utmanande och de har inte kunnat få ut dessa prishöjningar mot sina kunder, vilket har försämrat marginalen ytterligare.
– Många handlare utnyttjar nu den nya rekonstruktionslagstiftningen som kom under 2022 och som bland annat gör det avsevärt lättare att komma ur sina hyresavtal under pågående hyresperioder.
Det finns flera tomma butiksgluggar runtom i storstäderna som varit vakanta en längre tid – hur svårt kommer det vara för fastighetsägare att hitta nya hyresgäster till dessa och kommande vakanser?
– Vår uppfattning är att det inte är särskilt många långsiktiga vakanser på de riktiga shoppingstråken i de stora städerna.
– Däremot så finns det många lokaler utanför shoppingstråken som aldrig skulle byggts från början. Städerna har många gånger själva varit under uppfattningen att man kan bygga hur mycket butiker som helst, men så är inte fallet.
Detsamma gäller kvarteren runt shoppingstråken som trots deras centrala läge inte är intressanta.
– Mikroläget inom retail extremt viktigt.
Det som är viktigt framöver för att fylla butikslokalerna är en god förståelse för hur hyresgästerna tjänar sina pengar och vad som är en långsiktigt hållbar hyresnivå.
– Sedan understryker jag igen att det inte skall vara butiker över allt och där man har byggt stora shoppingcenter utanför staden så kan man inte vara förvånad över att cityhandeln dör.
Ser vi någon skillnad mellan utländska och svenska hyresgäster?
– Egentligen enbart att det internationella intresset för att nyetablera i Sverige är nästan enbart koncentrerat till ”Biblitotekstan”, förutom vissa nya nordiska aktörer inom externhandeln.
Om du blickar framåt – vad kommer prägla det kommande året?
– Vi tror att 2025 kommer att vara revanschens år för många, för samtliga segment egentligen. Lägre räntor, reallönehöjningar och skattelättnader har redan börjat öka svenskarnas disponibla inkomst och detta kommer synas i handlarnas försäljning under året. Utöver det har många handlare nu bantat färdigt sina kostnader och är snart redo för expansion igen, säger Oscar Sandén.
