Castellum om kontorsomställningen: ”Trenden går mot att tillbringa mer tid tillsammans på kontoret”

Ännu en av de stora kontorsjättarna tar bladet från munnen och berättar för Fastighetssverige hur de ser på SCB:s kontorsstatistik Senast i raden är Castellum, som menar att sifforna är missvisande och att effekterna framför allt handlar om att anpassa kontorslokaler efter de nya behoven.
Castellum om kontorsomställningen: ”Trenden går mot att tillbringa mer tid tillsammans på kontoret”
Anna-Karin Nyman är kommunikations- och marknadschef på Castellum. Bild: Castellum/iStock

Dubbelt så många jobbar hemifrån nu jämfört med tiden före pandemin, visar en ny rapport från Statistiska Centralbyrån. Det är dock fortfarande så att majoriteten jobbar större delen av sin arbetstid på sin fysiska arbetsplats: sex procent jobbade hemifrån minst hälften av arbetsdagarna 2019 jämfört med 13 procent 2024 enligt SCB:s undersökning.

Anna-Karin Nyman är kommunikations- och marknadschef på Castellum:
– Effekterna för kontorsfastighetsägare som Castellum efter pandemin har framför allt handlat om att anpassa kontorslokaler efter nya, mer flexibla behov. De arbetsgivare som anpassat sina lokaler har velat skapa mötesplatser och attraktion att komma in till kontoret för att behålla engagemang, lojalitet, samverkan och innovationsförmåga. Vi ser också en tydligt ”flight to quality” där läget är den starkaste faktorn. Lokaler i mer perifera lägena blir mindre attraktiva medan de bästa lägena ökar i attraktivitet.

Ni har er egen årliga rapport, Framtidens arbetsliv. I den ställer ni frågorna på ett lite annat sätt och endast till dem som uppger att man jobbar på kontor, inte hela arbetskraften som SCB gör. Som man frågar får man svar, sägs det ju. Hoppar ni inte bara över jobbiga frågor då?
– Tvärtom! Vår undersökning tillfrågar alla svenska kontorsarbetare i ett riksrepresentativt urval av befolkningen. Det är främst tjänstemän med kontorsarbete som har möjlighet att jobba hemifrån vilket även SCB:s undersökning visar.

Castellum ser alltså i stort samma trender som SCB:s mätning men ser också en tydligare tillbakagång till kontoret tre år i rad.
– Eftersom kontorsarbetarna är de som i störst utsträckning arbetar hemifrån så blir också återgången i de här yrkeskategorierna tydligare. Vi har rört oss från att i genomsnitt vistas knappt halva arbetstiden på kontoret 2022 till att tillbringa majoriteten av vår tid på kontoret 2024. De som uppger att de är nöjda med sin kontorsmiljö vill tillbringa 1,1 dagar mer i veckan på kontoret än de som är mindre nöjda. Inte så konstigt kanske, men det visar tydligt att arbetsplatsens utformning spelar roll.
Det finns mycket som pekar till fördel mot kontoret just nu, säger du. Utveckla det lite.
– Våra hyresgäster, både offentliga och privata, utrycker en tydligare önskan om att få tillbaka medarbetarna till kontoret. Vi ser också att en rad större, globala företag som Amazon, DELL och JP Morgan kräver full eller högre kontorsnärvaro, men även svenska arbetsgivare har börjat begränsat möjligheterna till distansarbete och vill se högre närvaro, tex HM, Eriksson och Handelsbanken. Vi tror att varje organisation måste komma fram till vad som passar för just deras verksamhet, men trenden går mot att tillbringa mer tid tillsammans på kontoret.

Samtidigt visar de färska SCB-siffrorna på en annan uppfattning bland de som faktiskt har kontoret som arbetsplats. De allra flesta vill ha möjlighet att jobba på distans i viss utsträckning, men en stor majoritet vill tillbringa merparten av tiden på kontoret. Endast fyra procent uppger att man vill jobba 100 procent på distans.

– Behovet av flexibilitet kommer antagligen inte att förändras och det vore dumt att inte nyttja de fördelar som distansarbete också kan ge. Minskade transporter, minskad stress för barnfamiljer, större rekryteringsbaser med mera. Varje verksamhet och team behöver komma fram till hur deras behov ser ut och hitta en bra mix mellan distansarbete och det fysiska kontoret. Behoven bör utgå ifrån verksamhetens behov, teamets gemensamma behov, men också se till vad individer behöver för att prestera och må bra.

Spana tio år in i framtiden och ge mig bilden av hur kontorsarbete ser ut.
– Om tio år har vi hittat en naturlig rytm för det flexibla arbetslivet, tagit tillvara de stora möjligheter som digitaliseringen gett oss och vår arbetsplats är inte bara ett rum där arbete utförs utan också en plats där vi tankar energi från kollegor och sociala aktiviteter. Kontoren är utformade på ett sätt som stöttar vårt välmående utifrån neurodesignprinciper. Vi ska må bättre när vi går från arbetsplatsen än när vi kom dit på morgonen- då har vi lyckats!

Läs också