Castellum har blivit utvalda att få testa världens första Neurodesign-index, kallat NDIX. NDIX är ett nytt forskningsbaserat verktyg som mäter hur byggda miljöer påverkar människor psykologiskt och fysiologiskt. I Castellums fall hur kontoret påverkar fysisk och mental hälsa. Fastighetssverige har intervjuat Heléne Lidström som berättar hur det hela går till – och vad det förväntas ge.
Tack vare ett ökat intresse från fastighetsbranschen när det gäller att förknippas med neurodesign har Castellum nu erbjudits att delta i en studie som Isabelle Sjövall, Neurodesigner och hjärnforskare på Institute of Behavioural Neuroscience, University College London (UCL), driver.
Det handlar om att ta fram nya index som ska syfta till att mäta kvaliteten på de miljöer människor befinner sig i och dessutom utvärdera hur de påverkar människors hälsa, välbefinnande, kognition och kreativitet. Indexet är också utvecklat för att hjälpa till att identifiera hur miljöfaktorer kan förbättras på ett kostnadseffektivt sätt.
För Castellums del innebär pilotstudien att bolaget kommer att få nya insikter som kan hjälpa till att optimera fastighetsbeståndet. Den allra första pilotstudien genomförs nu på Castellums eget kontor i Värtahamnen, ett kontor som redan är utformat efter neurodesignprinciper. Heléne Lidström, Arbetsplatsstrateg Castellum, berättar för Fastighetssverige hur det kom sig att bolaget nu deltar i forskningen.
– När vi utformade kontoret för tre år sedan hade vi hälsa och välmående som ledord. Nu har vi fått en möjlighet, genom Isabelle Sjövall och den forskning hon bedriver i London, att verkligen utvärdera hur man upplever den här miljön, utifrån både psykologiska och fysiologiska perspektiv. Vilka saker fungerar bra? Vilka saker behöver förbättras? Vi välkomnar ett objektivt sätt att utvärdera det här och få ett kvitto på att vi gjort rätt.
I den här studien handlar det om ett omfattande frågeformulär som går ut till medarbetarna. Det är många forskare som varit med om att utforma enkäten, med många frågeställningar och parametrar som alla syftar till att ringa in uppfattningen om den egna miljön och vad som kan göras för att anpassa och utveckla den.
Vad ska sedan göras med de resultat som NDIX redovisar? Hur kommer ni att agera på dem?
– Det kan delas upp i två delar: dels vill vi testa själva enkäten och se hur den faller ut och be medarbetarna att utvärdera upplevelsen av enkäten. På så vis kan vi se om detta sedan är något vi vill erbjuda våra kunder. Allt som leder till mer konkreta åtgärder och nyckeltal kopplat till det här området är bra. Det är vår förhoppning att det här ska kunna bli ett värdefullt instrument, berättar Heléne Lidström.
Är det här en del av en satsning från er sida, när det gäller att omdana kontoren och på så vis få folk att återvända till dem?
– Vi vill ju visa våra kunder att vi är experter på hur man skapar attraktiva och hållbara arbetsplatser. Neurodesign och biofili är ett av de områden vi jobbar med då.Vi vet ju att om man är nöjd med sin arbetsplats så är sannolikheten större att man mår bra, trivs bättre och presterar bättre. Kontoren, arbetsplasterna, har ju efter pandemin blivit ännu viktigare som medel att stärka varumärket och skapa en plast dit medarbetarna vill komma. Då behöver man tänka till.
Projektet med framtagandet av det nya verktyget finansieras av Vinnova och projektdeltagare är Folkhälsomyndigheten, Boverket, Neuro & Design Scandinavia AB och RISE Research Institutes of Sweden, där den sistnämnda leder ett arbete med att etablera det vetenskapliga fältet i Sverige.
