Det snabba händelseförloppet och det osäkra läget under de senaste veckorna har medfört att Navet analytics gjort en grundlig revidering av sina prognoser för husbyggande och underhåll 2020-2021. Utsikterna ser nu betydligt dystrare ut. Analysansvarig Jens Linderoth berättar mer för Fastighetssverige.
Att husbyggnadsinvesteringarna minskar mot bakgrund av en snabbt sjunkande tillväxt, växande arbetslöshet och ökad osäkerhet är tydligt enligt Navets senaste analys. I konjunkturrapporten har de dämpat sitt huvudscenario för det samlade husbyggandet från en svag minskning med en procent i år till en nedgång med sju procent.
– Vår ursprungsprognos från tidigt i våras pekade på att den samlade volymen husbyggnadsinvesteringar, mätt i påbörjade projekt skulle hålla sig ungefär oförändrad under perioden 2020-2021. Vårt huvudscenario just nu visar en nedgång under samma period med närmare tio procent. I vårt riskscenario, med en djup lågkonjunktur och en lång period av osäkerhet, kan husbyggandet ha sjunkit med 20-25 procent under 2020-2021, säger Jens Linderoth.
Det är emellertid inte bara investeringarna som drabbas utan Navet får även signaler om att många service- och underhållsprojekt stannar av, dels som följd av restriktioner på arbetsplatserna och dels för att det snabbt går att ställa in dessa typer av projekt i tider av osäkerhet. Men Jens Linderoth betonar att krisen just nu är såpass färsk att det knappt syns i statistiken ännu – dock finns det vissa signaler från branschen.
– Det blir troligen framskjutna bostadsrättsprojekt, särskilt de exklusivare objekten, och en förflyttning mot hyresrättsprojekt. Pågående projekt som har startat färdigställs, men sedan avvaktar man troligen med planerade investeringar inom till exempel bostadsrätter, privata lokaler som kontor-handel och industri. Det handlar nog mycket om att lösa situationen här och nu, se över personalsituationen och behålla nyckelkompetens som är viktig när marknaden vänder. Många sätter sitt hopp till att stat och kommun drar igång planerade projekt inom offentlig sektor för att hålla igång marknaden.
Med den stora osäkerhet som råder nu är det förmodligen mycket avvaktan och besluts-vakuum.
Navet analytics har en lång historik i branschen och har därför bevakat marknaden under ett antal olika typer av ekonomiska kriser. Jens Linderoth menar att coronakrisen utmärker sig på flera olika punkter:
– Vi var på väg in i en lågkonjunktur redan innan detta bröt ut men coronautbrottet har skyndat på utvecklingen och kommer troligen att förstärka den och eventuellt förlänga en lågkonjunktur. En stor skillnad mot tidigare kriser är det omedelbara bortfallet av konsumtion även av billigare varor och tjänster. Vanligtvis brukar sådan konsumtion klara sig bättre och istället drabbas konsumtion av investeringsvaror när tiderna blir sämre.
– Tidigare kriser har varit av strukturell karaktär som till exempel överdriven utlåning till hushåll med svag betalningsförmåga, som ledde till Lehmankraschen och finanskrisen 2007, eller avskaffandet av kreditmarknadsregleringarna, som ledde till fastighetskrisen i början av 1990-talet. Den här krisen började inte som en ekonomisk kris, men den kan mycket väl bli det om det varar länge. Då är det möjligt att allt fler hushåll tappar i konsumtionsförmåga på grund av arbetslöshet, samt blir försiktiga med oro för att bli arbetslös eller för att man förlorat pengar på börsen eller om man ser att värdet på fastigheten sjunker.
Hur allvarlig är den här krisen?
– Om den blir långvarig, att utbrottet och restriktionerna bibehålls mer eller mindre under året, leder det sannolikt till en ekonomisk kris och en djupare lågkonjunktur. Minskad konsumtion, ökad arbetslöshet, minskad investeringsvilja, lägre privat konsumtion. Man kan troligen även få en hel del strukturella förändringar i samhället, som leder till nya beteenden som ökad digitalisering och minskat resande med mera. Om utbrottet går över i sommar och en andra våg i höst blir mild är det troligt att vi får en snabb nedgång i år och en positiv rekyl nästa år. Folks beteende förändras således inte i grunden utan efterfrågan kvarstår. Emellertid kommer ett betydande antal mindre företag inom de krisande branscherna att ha försvunnit och många har tvingats byta jobb, säger Jens Linderoth.
Hur skulle en långvarig kris med kraftig påverkan på bygg- och fastighetsmarknaden se ut?
– Fallande priser på egnahem och bostadsrätter som innebär att omsättningen på bostäder bromsar in eftersom många rider ut stormen och väntar med att sälja när priserna vänt. Det finns också en risk att efterfrågan på nya hyresrätter minskar eftersom dessa har högre hyresnivåer än det befintliga beståndet. Med högre arbetslöshet eller om hushållen är oroade för att mista jobbet så väntar man med att dra på sig ökade kostnader. Det finns också en risk att det offentliga byggandet minskar om arbetslösheten blir långvarigt hög och skatteunderlaget då sjunker kraftigt. Det är inte säkert att det finns muskler i statens finanser att hantera både räddningspaket och genomföra större husbyggnadsinvesteringar. Det kan bli tal om billigare lösningar som ombyggnad av tomma lokaler eller moduler i skola och vård, eftersom man istället måste prioritera bemanning och antal vårdplatser, säger Jens Linderoth.
