Byggsektorn i Sverige skapar många jobb, jobb som nu försvinner på grund av tvärniten i byggandet. Enligt Byggföretagens senaste prognos väntas 23 600 bostäder påbörjas 2024 vilket kan jämföras med 60 000 bostäder 2021.
Byggkrisen drabbar inte bara företag och anställda inom byggsektorn. Det minskade byggandet slår hårt mot hela Sverige och innebär, bland annat, att människor får svårare att flytta dit jobben finns, att trångboddhet och segregation ökar och att hela ekonomin krymper. En rapport från Stockholms handelskammare visar att byggkrisen kan komma att kosta Sverige 1000 miljarder kronor till år 2030.
Regeringen har tidigare sagt att de är beredda att göra mer om krisen förvärras. Byggindustrins parter uppmanar därför gemensamt regeringen att vidta kraftfulla insatser för att få fart på byggandet. Annars, menar Byggnads ordförande Johan Lindholm, riskerar den svenska byggindustrin att helt slås ut.
– Det vi var väldigt tydliga med var att läget är akut. Det vi har framför oss är masskonkurser och kompetensflykt från branschen och gör man ingenting nu så kommer det här att kosta samhället väldigt mycket framöver, säger Johan Lindholm, när han, direkt efter mötet med regeringen, ringer upp Fastighetssverige.
Fick ni några konkreta löften av regeringen? Vilka i så fall?
– Det står väl i stjärnorna, men tonen var god och förhoppningsvis återkommer man med svar och lösningar från deras sida. Vi sa att vi står till förfogande för fler diskussioner och samtal, vi vill ha dialog.
Hur tycker ni generellt att regeringen hanterar och har hanterat byggkrisen? Har de förstått allvaret och gör de tillräckligt?
– Vi har ju hållit på sedan hösten 2022 och pratat om det här, påtalat att det bromsar in och att det inte ser bra ut. Tvärniten såg vi komma. Nu är det en startsträcka som är väldigt lång och den hade ju kunnat gjorts mycket kortare om man hade agerat i tid. Men vi har haft sex bostadsministrar på åtta år och de har varit lika osynliga som bostadspolitiken.
Vilka insatser hade behövts då, rent konkret?
– Man skulle till exempel inte ha plockat bort investeringsstödet; det var ju ett incitament som gjorde att det byggdes i hela landet. Man hade kunnat tvinga kommunerna att frigöra byggklar mark. Man hade kunnat premiera de byggföretag som bygger efter respektive kommuns eller regions behov.
Och vilka insatser behövs nu, på både kort och lång sikt, för att lösa byggkrisen?
– Det vi la på bordet idag gällde bland annat de korttidspermitteringar som finns, ett system som finns idag men som av någon outgrundlig anledning inte används. Startlån för förstagångsköpare hade vi uppe. Produktionsstödet, investeringsstöd, pratade vi om, där var vi tydliga med att om det är ordet det handlar om, att om det handlar om politiskt käbbel på grund av vad det kallas, så får de döpa om det och kalla det för något annat, för produktionsstöd behövs. Inte minst för att kunna möta upp det som händer i Norrland.
Tror du att byggindustrin kommer att nå tillbaka till den nivå den befunnit sig på innan pandemin? Vad är annars en acceptabel eller rent av bra nivå?
– Tvärniten är här, men det kommer ju att vända för det är ju väldigt mycket som ska byggas. Vi tittar på boverkets prognoser och de säger 70 000 bostäder per år. Nu ligger vi och harvar mellan 14 000 och 18 000. Vi måste tillbaka till helt andra nivåer för att möta behoven.
