Under onsdagen släppte Byggnads och SSU rapporten Sverigelyftet, en rapport tar upp vilka investeringar som krävs för att råda bot på bostadsbristen och underhållsskulden inom avlopp, elnät samt väg- och järnvägsnät.
Prognosen för 2024 års bostadsinvesteringar i nybyggnation landar på ungefär 88 miljarder. Det är långt under Boverkets uträkningar för att täcka behovet av nya bostäder. De investeringarna behöver öka med 117 miljarder kronor, menar Byggnads.
Investeringar i bostäder måste upp, men staten ska inte stå för hela kakan, skriver ni. Kan du utveckla lite hur du menar att subventioner och kreditgarantier ska se ut?
– Staten måste ta ett större ansvar för bostadsbyggandet. Det har den senaste tidens byggkris visat med all önskvärd tydlighet. Vi måste ha en jämnare produktionstakt som är anpassad efter behoven och inte efter marknadens nycker eller plötsliga ränteändringar. Bland annat borde investeringsstödet återinföras och utvecklas och även kompletteras med förmånliga bygglån mot att en lägre hyra sätts. På så sätt kan staten dela med sig av sin goda kreditvärdighet och bidra till finansieringen av nya bostäder utan att det behöver belasta statsbudgeten.
Bara genom att återgå till en skattenivå liknande den 2017 skulle Sverige få in 160 miljarder mer i statskassan, skriver man i rapporten. Siffran ställs också i relation till Jobbskatteavdraget som i årets budget kostar 180 miljarder. Sveriges historiskt låga statsskuld skapar också stora möjligheter till lånefinansiering.
Det är ju aldrig ett populärt ställningstagande att prata om skattehöjningar. Politiker är jätterädda för att ta ordet i sin mun. Tror du att skatteförändringar av den typen du ger som exempel kommer att bli verklighet – ens om socialdemokraterna återtar makten?
– Statsfinanserna är goda och den här typen av investeringar leder dessutom till ökad tillväxt, ökad sysselsättning och att den gröna nyindustrialiseringen kan fortsätta. Därför är lånefinansiering och en utmaning av överskottsmålet en mer framkomlig väg. Det här måste göras oavsett vem som sitter vid makten, säger Lars Hildingsson.
Om det blir så att subventioner, krediter och ändrade skatter ändå inte gör att investeringarna når upp till de nivåer ni efterlyser – finns det ytterligare vägar att gå för att möta investeringsbehovet?
– Staten måste våga satsa på att bygga upp Sverige, precis som vi gjort tidigare. Med tanke på våra goda statsfinanser och låga statsskuld så sätter det oss i ett gyllene läge att bygga upp landet och investera i den unga generationens framtid. Vi ser lånefinansiering som en framkomlig väg i de här frågorna.
Rapporten visar att investeringsökningen inte bara är nödvändig för att upprätthålla den standard som svenskarna förväntar sig. Det skulle också skapa tusentals nya arbetstillfällen och gynna såväl innovation som den gröna nyindustrialiseringen.
Om de nödvändiga investeringarna inte görs så pekar ni på en rad specifika konsekvenser för bostäder, vägar, tågtrafik, vatten och elnät. Är det så att svenskarna måste anpassa sin standard efter de finanser som finns i framtiden?
– Det är inte en acceptabel framtid för någon. Med den här rapporten vill vi inte bara visa bristerna, vi vill också visa att det är fullt möjligt att åtgärda. Sverige är ett rikt land och vi har råd att ge medborgarna det de behöver. Det handlar bara om politisk handlingskraft och förmåga att tänka längre än bara till nästa val.
