Igår presenterade Byggföretagen sin inställning till avtalsrörelsen och deras konjunkturprognos för 2023. Visserligen är det en nedgång i investeringar som särskilt kommer drabba bostadsbyggandet, men det finns regioner i landet som kommer se en fortsatt tillväxt menar chefsekonomen Fredrik Isaksson.
Det är viktigt att värna om industriavtalet och märket i förhandlingarna konstaterar Byggföretagen inför avtalsrörelsen, säger Fredrik Isaksson.
– Det har alltid gynnat oss väl och det är extra viktigt nu när vi måste behålla en konkurrenskraft inom industrin, säger han.
Under pandemin har det varit rekordhögt tryck i byggandet, särskilt inom bostadssegmentet. Det är också där det största fallet kommer ske under nästa år konstaterar chefsekonomen.
– Men det kommer minska på alla fronter, med de stigande energipriserna, räntan, prisökningen på material och drivmedelspriserna så kommer alla segment påverkas, särskilt av den minskade köpkraften. Även de statliga satsningarna på trafikinfrastruktur kommer det bli mindre av under nästa år, även om vi sett en minskning på det området redan under 2022, säger Fredrik Isaksson.
Prognosen är alltså att bygginvesteringarna i genomsnitt kommer minska med tio procent under det kommande året.
– Bostadsbyggandet minskar med 16 procent, lite mer än så inom nyproduktion, men även i ombyggnadsinvesteringar ser vi en minskning. Lokalinvesteringar, alltså kontor och handel minskar tydligt, så även offentliga byggnader som skolor och sjukhusinvesteringar minskar, säger han.
Bygginvesteringarna i Stockholm som är den största marknaden låg på en tillväxt med en procent i år kommer sannolikt minska med elva procent nästa år, och ligger alltså i fas med övriga riket. Men det finns regioner som kommer se en viss tillväxt även om det kommer minska på bred front över hela landet.
– De enda regionerna som vi sannolikt ser en tillväxtökning i är region Norrbotten och Västerbotten som har deras industrisatsningar som förmildrar läget något. Även Norrköping ligger rätt bra till där det under nästa år kommer byggas en hel del bostäder, säger han.
Bristen på byggarbetare har länge varit stor. Trots det så spår Byggföretagen att sysselsättningen kommer minska sex procent, motsvarande 22 000 personer, mellan i år och nästa år, från förra årets nivå på 341 000 sysselsatta inom branschen. Hur det kommer påverka personalförstärkningarna med arbetare från främst Baltikum och Polen finns det ingen statistik på.
– Det är av den anledningen som det skiljer sig mellan investeringsnedgången på cirka tio procent och sysselsättningsminskningen på sex procent i den här prognosen, säger Fredrik Isaksson.
Bostadsbyggande kommer från rekordhöga nivåer, 68 000 förra året och Boverkets prognos är att det bör byggas 63 000 varje år för att motverka bostadsbristen. Hyresrätter har gynnats av de låga räntorna, medan bostadsrätterna drabbades hårt av amorteringskravet.
– Nedgången nu orsakas helt av konjunkturen, för det underliggande behovet av bostäder finns kvar, så nu när räntorna stiger så är det fastighetsutvecklingen av hyresrätter som påverkas mest av det, säger han.
Det kommer bli en stor utmaning för företagen att hålla tag i sin personal när uppdragen blir färre och kostnaderna ökar. Särskilt personal som har en yrkesutbildning i grunden har varit svårt att få tag i.
– Samtidigt måste vi fylla på underifrån, där vi ser behovet av att locka till oss nya yngre medarbetare. För när det vänder igen, vilket det kommer göra, så kommer det bli det här skriande behovet av personal som vi sett de senaste åren, säger Fredrik Isaksson.
