Kan sjunkande räntor leda till ett ökat byggande och en förbättrad arbetsmarknad för byggsektorn? Johan Deremar, nationalekonom på Byggföretagen, beskriver i en webbsändning från SCB läget i ekonomin med fokus på Byggföretagens syn på bostadsmarknaden. Han delar också sina bedömningar för framtiden.
Investeringarna i nya bostäder rasar och sysselsättningen i byggbranschen sjunker. Nu har räntorna börjat vända nedåt. Hur kommer det att påverka bostadsmarknaden och hushållen?
Kina har för närvarande en fastighetskris som gör att deras ekonomi går ganska trögt, deras hushåll har förlorat pengar på värdefallet inom fastigheter och håller hårdare i sina plånböcker. Det här gör att efterfrågan från den kinesiska ekonomin är lägre än vad man bedömde när pandemirestriktionerna lättade; förväntningarna var höga på en rejäl uppåtkurva.
– För svensk del påverkas ekonomin av att Tyskland, som är Europas viktigaste ekonomi, går svagt och gör det eftersom Tysklands export är beroende av att Kina köper tyska produkter. Så Sverige påverkas just nu lite mer av hur strukturen för den globala ekonomin ser ut och det är den bilden vi fortsatt ser framför oss, säger Johan Deremar, nationalekonom på bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.
I Sverige har sysselsättningstillväxten varit god under 2022 och början av 2023, men har nu börjat bromsa in och faller svagt. Byggbranschen står för största delen av det fallet totalt, men nu börjar även tillverkning och handel dämpas lite. Samtidigt stiger arbetslösheten ganska snabbt.
– Förhoppningsvis börjar den plana ut nu. Att arbetsmarknaden totalt sett håller emot är en av nycklarna till att inte krisen inom bostadsdelen för byggbranschen förvärras. Nu gäller det att svensk ekonomi – och arbetsmarknad i synnerhet – inte försvagas ytterligare.
Bostadsbyggande är beroende av hur räntorna ser ut och därigenom hamnar inflationen i fokus, både globalt och nationellt.
– Vi kan konstatera att trots att maj var ett litet bakslag så är inflationen i Sverige på väg ner mot två procent. De flesta bedömare menar att inflationen kommer att nå under två procent till hösten och att inflationsspöket, trots de risker som finns ute i världen, är besegrat. Det borde alltså inte hålla tillbaka riksbanken, säger Johan Deremar.
Frågan är hur många räntesänkningar man kan förvänta sig framöver. I mars bedömde Byggföretagen att det skulle bli fyra under 2024. Hittills har det skett en.
– Riksbanken är till stor del tillbakablickande; de tittar på utfallen av tidigare sänkningar och kommer kanske inte våga avvika från hur ECB kommer att göra. Och ECB kommer inte att kunna avvika för mycket från hur Federal Reserve gör. Hur Fed agerar under hösten är alltså väldigt avgörande för svenskt bostadsbyggande.
Sverige är i en lågkonjunktur och ekonomin utvecklas ganska långsamt – men, menar Johan Deremar, den vänder under nästa år och det är drivet av hushållens konsumtionsvilja.
– Just nu är det bara byggbranschen som tynger ekonomin. Den bilden har stått sig ganska väl från inledningen av året.
Vad innebär då detta för nuläget? Bygg är en heterogen bransch och när det gäller anläggningsdelen så råder närmast högkonjunktur. Den utgör dock en ganska liten del av bygg, sysselsättningsmässigt, medan den stora delen utgörs av husbyggande. Här är tonfallet mer pessimistiskt, framför allt vad gäller bostadsbyggande.
– Det har nu i alla fall slutat falla och har bromsat upp, men allt ligger fortsatt på väldigt låga nivåer. Det som är hoppfullt är att utsikterna ett år framåt tydligt har vänt uppåt; det går nästan att tala om en vändpunktsindikator. Under första kvartalet 2025 bedömer de flesta byggföretag i branschen att marknaden kommer att ha vänt. Man kommer visserligen från låga nivåer, men om inte annat så är det viktigt att se den tydliga vändningen framför sig, berättar Johan Deremar.
