Under tisdagen kom kanske vad som kan bli ett historiskt besked. Detta när Statens Fastighetsverk tar sig an det största och mest komplexa projektet de någonsin haft. Nu väntas de lägga runt 3,2 miljarder på att renovera och bygga ut Kungliga operan.
Operan har under lång tid tillåtits att förfalla. Mellan 20-30 år har renoveringsbehoven varit stora berättar Kungliga operans vd Fredrik Lindgren när förslaget om hur vägen framåt kommer se ut presenteras. Det är en bild som Max Elger, generaldirektör för Statens Fastighetsverk, skriver under på.
– Huset befinner sig i ett erbarmligt skick. Vi har haft många avloppsstopp och tak som det har regnat in i. Det har fallit stenar från fasaden. Det håller inte att lappa och laga längre. Därför är det bra att vi nu har hittat en färdplan för en fortsatt renovering.
Bakom det förslaget ligger ett samarbete mellan regeringen, myndigheter och hyresgästerna i fastigheten. Men vägen till att Operan nu ska renoveras har inte varit rak och fem kulturministrar har inte tidigare kunnat komma fram till hur det ska lösas. En lösning som tidigare bland annat föreslagits var att bygga ett nytt operahus. Nu har man alltså landat i ett förslag som enligt prognosen kommer kosta skattebetalarna 3,2 miljarder kronor. På presskonferensen om det förslag man nu går fram med så hade det inte kunnat bli av utan privata donationer från Antonia Ax:son Johnson med familj, Erling-Perssons Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond på totalt 300 miljoner kronor.
– Det är viktigt att säkerställa att man använder skattebetalarnas pengar på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Man ska alltid få valuta för de skattepengar man betalar och de ska användas på ett sätt som kommer svenska folket till del, säger Niklas Wykman, finansmarknadsminister.
– Det är viktigt att poängtera att det förslag vi idag talar om inte hade rymts inom de belopp det hittills har varit tal om säger Kungliga operans vd, så det var alldeles nödvändigt att Operan hittade generösa donationer. Å byggnadens vägar måste jag också säga att jag är mycket tacksam för dessa donationer. Men vi får också den påbyggnad som vi anser är nödvändig för att kunna utveckla verksamheten. Det skapar bättre förutsättningar att Operahuset knyts samman med Kungsträdgården som faktiskt var tanken från början.
Huset ska blir mer tillgänglig för stadens invånare och de som besöker staden. Man ska känna sig inbjuden, nyfiken på att ta del av det som händer inne i huset. Utbyggnaden blir 2 400 kvadratmeter stor. Detta till ett hus som idag är 1 400 rum stort, fördelat på 40 000 kvadratmeter. I tillbyggnaden ska det rymmas en till scen, flera nya balettsalar, en ny foajé och ett nytt personalrum.
– Nu drar vi igång projekteringen. Det här blir det största och mest komplexa projekt som Statens Fastighetsverk någonsin har gjort. Vi tror att det under loppet av projektet kommer sysselsätta uppemot 3 000 personer. De kommer komma från upp till 30 olika discipliner, säger Max Elger.
– Förutom det som man kan se, höra och känna så måste vi byta allt. Det är el, avlopp, värme, vatten, ventilation och det ska göras i en miljö som är synnerligen känslig och vacker.Vi har återupptagit detaljplanearbetet med ledning av det vi nu är överens om.
Själva renoveringen, när den spås påbörjas om två år, kommer ta fem år att genomföra. Under den tiden kommer Operans verksamhet att evakueras, men var den kommer befinna sig är inget som man uppgav på presskonferensen. Däremot så kommer Operakällarens restaurangverksamhet kunna hållas öppen.
– Nu inleder vi projekteringen, så vi får återkomma om detaljer när vi vet mer, säger Fredrik Lindgren.
Däremot så kommer hyran för Operan efter renoveringen tiodubblas. Där har regeringen tillsatt en utredning om en ny hyresmodell, som nu är ute på remiss säger Niklas Wykman.
– Det var bland annat mot bakgrund av de här insikterna kring brister i funktionaliteten i modellen och att det kunde komma väldigt plötsliga och stora kostnadsökningar som bland annat har motiverat att den här utredningen är tillsatt.
– Exakt vad det landar i återstår att se eftersom remisstiden ännu inte har gått ut. Syftet är att komma bort från den typen av ryckighet i verksamheten, utan att man ska skapa förutsebara och goda förutsättningar för verksamheten att planera sin ekonomi.
